specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Tio tips för en inkluderande skolstart

Detta blogginlägg har jag skrivit förut och har nu reviderat det lite eftersom det uppskattats som påminnelse inför den viktiga skolstarten. Texten vänder sig till alla som möter elever och är tänkt som ett underlag för att samarbeta om en inkluderande skolstart.

Många barn och ungdomar börjar kanske känna sig nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den första veckan. Tipsen nedan gäller från förskola till gymnasium. Ta inte för givet att äldre barn och ungdomar har lärt sig av sig själva hur de ska hantera oro, mycket information eller osäkerhet. Jag har tillämpat detta i gymnasiet både som mentor, lärare och del i elevhälsan.

Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan:

  1. Att filma i skolan och berätta om olika ställen (receptionen, skåphallen, matsalen, klassrummen osv) och sedan skicka filmen till elever är ett effektivt sätt att förbereda och dämpa oro. Spela in dig själv och berätta vem du är! Kanske kan eleverna göra egna filmade presentationer och visa för varandra eller bara för dig?
  2. Om du har elever med kända diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom, depression, ätstörningar eller fysiska sjukdomar eller med kända skolsvårigheter är min erfarenhet att det är bra att vårdnadshavare kontaktas. Fråga hur sommaren har varit, hur barnet mår och om det är något som skolan bör känna till inför terminen. Inkludering handlar också om att göra föräldrar delaktiga.
  3. När du träffar eleverna, gå igenom schemat i lugn och ro, berätta om nya lärare och nya ämnen och visa runt i lokalerna även om de varit där förut. Har det kommit nya klasskamrater som ska presenteras? Hur vill de bli presenterade? Vill de presentera sig själva?
  4. Se till att alla lärare läser åtgärdsprogram som redan är upprättade för elever. Även om de har läst dem förut. Syftet är att förebygga svårigheter i planeringen, den kanske viktigaste delen av ett inkluderande arbete i klassrummet. Se också till att alla har koll på vilka extra anpassningar som har bedömts vara effektiva för elever förra året så de inte glöms bort innan de har gett avsedd effekt och ska tas bort. 
  5. Se till att redan från början ha rutiner som hjälper alla elever: tala om för alla när de ska lägga papper i väskan att ta hem, tala om för alla att följa med i schemat när ni går igenom dagarna. Tala också om för alla VAD ni ska göra, NÄR ni ska göra det, HUR LÄNGE ni ska göra det och VARFÖR ni ska göra det. Skriv det på tavlan och sätt upp orden VAD, NÄR, HUR LÄNGE, VARFÖR som affischer på väggen. Inte minst inför raster är det bra att eleverna lär sig att ta beslut om detta. I början ska inte eleverna släppas ut på raster utan att ni tillsammans har gått igenom vad man kan göra och hur länge man kan hålla på. Den första tiden bör rasterna vara lika förberedda som lektioner. Fri lek är överkrav för en del barn. 
  6. Om du börjar med teambuilding- och lärakänna-övningar är det bra att ha i bakhuvudet att det kan vara en plåga för en del. Du bör ha ett vakande öga och vara medveten om att det kan vara svårt. Avbryt då för alla, ta inte bort någon enstaka elev. Övningar som kräver ögonkontakt är särskilt krävande, säg då innan att du vet att det kan vara besvärligt och tipsa om att titta mellan ögonen om det blir för svårt. Tala om hur länge övningen ska hålla på. Berätta, helst dagen innan, vad ni ska göra. Skojiga överraskningar är inte skojiga för alla, särskilt inte om man är lite orolig för vad som ska hända. Om du redan innan vet att du har elever i klassen med diagnoser som autism eller Aspergers syndrom är min åsikt att du ska skippa övningar som kräver ögonkontakt eller kroppskontakt. Kan eleverna istället göra collage eller bildspel för att presentera sig själva? Kan de rita av varandra och sitta på lagom avstånd från varandra? Kan de få lappar med frågor att ta reda på, till exempel hur många som har brutit benet någon gång eller vem som har två systrar eller en grön matta i hemmet? Har någon ett specialintresse? Utifrån svaren kan man lättare hitta beröringspunkter att spinna vidare på för att lära känna varandra. All forskning visar att teambuilding skapas genom att ge gruppen en uppgift att lösa tillsammans. Hur skulle gruppen göra om…?  Läs mer om teambuilding i klassrummet här! 
  7. Att sätta ord på det som händer hjälper alla som är nervösa av olika anledningar. Det gör inget om det är överdrivet tydligt, det är säkert många som slappnar av om du pratar högt om allt som händer: ”Det jag skriver på tavlan nu är till för att ni lättare ska komma ihåg vad jag säger. Skriv gärna ner samtidigt så kommer du ihåg ännu bättre. “Du kommer också att få ett papper med informationen” “Om du inte kommer ihåg allt är det helt normalt, det är mycket information och många intryck i början. Den här frågan kan du ställa om du blir osäker på vad som gäller: Jag kommer inte ihåg vad som gäller med matsalen/schemat/blanketterna som ska fyllas i/rasten och skulle vilja att du berättar igen.
  8. Var nyfiken på VEM eleven är, även om ni redan känner varandra. VEM har du blivit sedan sist? Passioner, intressen, drivkrafter, ta reda på allt om eleven och var nyfiken. Det bekräftar och skapar relationer mer än att skriva om sommarlovet! En del har inte gjort en massa roliga saker under lovet. Låt eleverna skriva ner eller berätta 3 saker som de har gjort-två ska vara sanna och en sak ska vara falsk. Låt klasskamraterna gissa vilken sak som är en lögn. Det sätter fokus på kreativitet, skratt och galna idéer istället för på “den perfekta sommarupplevelsen”.
  9. Gör bordsplaceringar både i klassrummet och i matsalen. Många elever ägnar mycket energi på att fundera över var de ska sitta och hur de ska klara av att sätta sig bredvid något. Undanröj det hindret genom att bestämma åt dem. Var uppmärksam på att någon kanske behöver ändra placering på grund av hörselnedsättning, synnedsättning, behov av att sitta längst in eller längst ut.
  10. Återkoppla positiva saker så fort du ser dem eller hör om dem från första minuten med klassen. Positiv förstärkning sänker garden och skapar tillit och försöksvilja. Elever tar inte emot vare sig instruktioner eller återkoppling om de inte känner tillit till den som ger dem. Lova dig själv och dina kollegor att det är nolltolerans detta år när det gäller nedlåtande eller nedsättande kommentarer om elever. Ingenting blir bättre eller åtgärdas snabbare av att etikettera med ”lat”, ”slacker”, ”bråkstake” eller andra ord som jag hör alltför ofta. Detta gäller förstås också alla vuxna i skolan gentemot varandra.

Tänk på att det förebyggande arbetet sparar massor av tid och energi och bidrar till en god arbetsmiljö för alla i skolan.

Elevhälsans kompetenser kan med fördel använda tillgänglighetsmodellen nedan för att analysera om något behöver rättas till för att alla ska känna att skolan är en bra plats att vara på. Så snart elevhälsan äger modellen kan den användas som diskussionsunderlag med alla som kommer att ta emot elever efter sommarlovet: i lektionssalar, på rasten, i idrottshallen, i matsalen, i cafeterian, i receptionen…

Tillgänglighetsmodellen

Annonser

6 comments on “Tio tips för en inkluderande skolstart

  1. Pingback: Delar ett inlägg från ”specialpedagogen” | Skoldatateket Osby

  2. Anna
    8 augusti, 2017

    Toppen att du uppmärksammar detta såviktiga inför skolstart Helena! För den som vill läsa mer om Tillgänglighetsmodelken så finns den på SPSM:s hemsida
    https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/tillganglighetsmodell/

  3. Anita Keller
    11 augusti, 2017

    Mycket bra tips inför skolstarten. Kan man få kopiera och ge ut till våra lärare?
    Med vänlig hälsning
    Anita Keller spec.ped.
    anita.keller@eda.se

  4. Anita Keller
    11 augusti, 2017

    Mycket bra tips inför skolstarten för elever med bl.a. språkstörning. Kan man få lämna ut dina tips till våra lärare?
    Med vänlig hälsning
    Anita Keller
    spec.ped.
    anita.keller@eda.se

    • specialpedagogen
      11 augusti, 2017

      Hej Anita!
      Tack för att du frågar, visst får du det! Allt som hjälper oss att förebygga!
      Helena

  5. Pingback: Välkommen in i Fristadsskolan! | PedagogCecilia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: