specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Från åtgärda till främja och förebygga med hjälp av en elevhälsoplan

I mitt förra inlägg resonerade jag kring den gång kring elevärenden som många skolor fastnar i och som gör att arbetet främst kretsar kring åtgärder när både lärare och elever (och därmed resten av skolan) har misslyckats. Alla vill få mer tid till att jobba med samverkande så att man kan förebygga svårigheter och dåliga resultat men det verkar väldigt svårt att få till.

Samtidigt som det verkar saknas tid kan man försöka fundera över vad man gör med den tid som faktiskt finns till förfogande. Vi är alla skyldiga till att mötestid, fortbildningstid och andra forum inte används effektivt. Jag tänker ofta på det och är fullt medveten om att jag själv kanske bidrar till tidsbrist om jag inte trycker på det som verkligen behöver dryftas.

Så här års brukade mitt elevhälsoteam börja fundera över strukturer som hindrade oss från att ägna oss åt det förebyggande och främjande arbetet och strukturer som kanske rentav ledde oss in i åtgärder hur vi än försökte trassla oss ur dem. Under vårterminen började vi samla data om detta för att sedan sätta oss i slutet av terminen för en elevhälsoplan för nästa år. Allt blir bättre nästa år! Då har vi hittat alla lösningar! Nej, så var det förstås inte men det var helt klart så att vi blev allt bättre på att identifiera de där hindren på alla nivåer och på att hitta lösningar som förde arbetet framåt.

Några hinder som vi såg till att ta bort och som banade väg för en mer tillgänglig skola:

  • elevärenden på mejl (ibland med många adresser, långa trådar och känslig information)
  • blanketter för elevärenden (skapar fokus på individen som problembärare)
  • skicka ärenden till EHT i korridoren eller i matsalen (en passant bland folk och fä)

Så länge vi inte hade en tydlig elevhälsoplan fanns massor av föreställningar och åsikter om vad EHT skulle göra istället för läraren i undervisniningen. Därför kunde en del mejla om elever som man tänkte att EHT skulle ta över. Andra skickade en blankett men det stora flertalet skickade elever till oss på den plats där vi båda råkade befinna oss för tillfället. Gud nåde oss om vi råkade missa att läraren i sina tankar hade överfört eleven till oss eller om vi råkade glömma på väg till ett möte eller en lektion!

Första steget blev därför att formalisera överlämnandet. Men vänta! Var det verkligen ett överlämnande vi ville ha? Nej, vi beslöt att införa tider då vi fanns tillgängliga för lärare och där man kunde resonera om utmaningar och ta beslut om samverkan. Drop-in-tider infördes och det blev också ett forum där vi dokumenterade så att vi kunde följa upp ”ärenden”. Efter hand insåg vi att det också blev ett fantastiskt verktyg för att samla data på skolnivå om vanliga hinder och framgångsfaktorer för elevers kunskapsutveckling. Just det där om kunskapsutveckling är viktigt. När lärare överlämnar elever så är inte tanken att EHT ska underlätta kunskapsutvecklingen. Istället hamnar fokus på mående, beteende, närvaro eller annat som inte har med kunskapsutveckling att göra och när EHT tar över så avstannar allt fokus på kunskaper. Det är ju inte vettigt, det får vi i EHT inte bidra till, tänkte vi. Uppdraget är glasklart, vi sysslar alla med utbildning på en skola.

Det hände sig vid den tiden att inte alla lärare gick på drop-in.En del lärare kan nog känna ett visst obehag inför att inställa sig hos EHT för att förklara hur man inte lyckas och få tips och råd och kanske tillsägelser om vad man borde göra. Det ville vi ju inte heller bidra till. Vi tog då beslutet att flippa vår drop-in, vi droppade in i arbetsrummen istället och då fick vi massor av information som vi annars inte hade fått och vi kunde bygga relationer på ett annat sätt. Så snart vi fick ett ärende bollat till oss i korridoren sa vi samma sak: ”Det låter som en utmaning, kom på drop-in så får vi hjälpas åt med detta!” Vi beslutade oss också för att alltid fråga den som kom till oss om de tyckte att de hade fått sin fråga besvarad eller undersökt, om de visste vad de skulle göra härnäst. Oftast togs ett gemensamt beslut om att följa upp utmaningen nästa vecka.

För att förhindra att alla utmaningar handlade om enstaka elever skapade vi i EHT ett klassdokument med information om vad man som lärare behöver tänka på i utformningen av undervisningen, i bemötande och ledarskap för varje klass. Det har jag skrivit om tidigare: Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam. 

ska%cc%88rmklipp-2017-02-12-14-14-57

Sedan dess har jag mött ännu fler skolor och arbetat med ännu fler elevhälsoplaner och jag har kommit fram till en möjlig mall för en uttömmande elevhälsoplan som också har med kvalitetsarbetet i stort att göra. Denna plan beskriver arbetet som behöver göras innan det är dags för en ärendegång för att eventuellt utreda särskilt stöd.

Elevhälsoplan – en mall

Dessa områden för elevers lärande, engagemang och välbefinnande främjas:

…genom följande insatser

I klassrummet:

I kollegierummet:

I elevhälsans arbete:

I ledningsgruppen:

I samarbetet mellan skolans alla professionella resurser:

Dessa vanliga svårigheter/hinder för god hälsa och kunskapsutveckling har uppmärksammats:

På individnivå: (tex frånvaro)

I klassrummen: (tex brist på rutiner vid frånvaro)

I skolan som helhet:

Dessa hinder förebyggs genom följande insatser:

I klassrummet: (tex lista på grundläggande metoder/verktyg som ska användas)

I kollegierummet:

I elevhälsans arbete:

I ledningsgruppen:

I samarbetet mellan skolans alla professionella resurser:

Vid uppmärksammad oro för elev ska orsaken till oron sökas i flera parametrar, till exempel: (Listan på vad alla ska göra förebyggande, har den följts? Vad fungerar? Osv)

Läraren identifierar orsaken genom att:

Mentor identifierar…..

EHT:

Rektor:

Samarbetet mellan skolans resurser för att identifiera orsaker och söka lösningar sker genom att:

Konkretiserat exempel på en elevhälsoplan enligt mallen

Valsjöns Gymnasium är en påhittad skola. De använde mallen och skrev ihop en elevhälsoplan för att ha något att utgå från i arbetet med att gå från åtgärder till att förebygga och främja. De kommer säkert att ha anledning att bearbeta och ändra i denna plan och det är ju det som är meningen, så snart någon uppfattar att den inte erbjuder den ledstång som behövs behöver den läggas på bordet och bearbetas. De behöver också klargöra vem som ansvarar för att följa upp planen och hur den fungerar. Jag tror att de har nytta av att konsultera planen i personalmöten, i arbetslagen och under drop-in varje gång de stöter på en utmaning.

Elevhälsoplan för Valsjöns Gymnasium

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: