specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Tio tips för en inkluderande skolstart

Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan.
Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan:

1. Att filma i skolan och berätta om olika ställen (receptionen, skåphallen, matsalen, klassrummen osv) och sedan skicka filmen till elever är ett effektivt sätt att förbereda och dämpa oro. Spela in dig själv och berätta vem du är! Kanske kan eleverna göra egna filmade presentationer och visa för varandra eller bara för dig?2. Om du har elever med diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom, depression, ätstörningar eller fysiska sjukdomar är min erfarenhet att det är bra att vårdnadshavare kontaktas. Fråga hur sommaren har varit, hur barnet mår och om det är något som skolan bör känna till inför terminen. Inkludering handlar också om att göra föräldrar delaktiga.

3. När du träffar eleverna, gå igenom schemat i lugn och ro, berätta om nya lärare och nya ämnen och visa runt i lokalerna även om de varit där förut. Snälla: prata inte om betygen! Har det kommit nya klasskamrater som ska presenteras? Hur vill de bli presenterade? Vill de presentera sig själva?

4. Se till att alla lärare läser åtgärdsprogram som redan är upprättade för elever. Även om de har läst dem förut. Syftet är att förebygga svårigheter i planeringen, den kanske viktigaste delen av ett inkluderande arbete i klassrummet.

5. Se till att redan från början ha rutiner som hjälper alla elever: tala om för alla när de ska lägga papper i väskan att ta hem, tala om för alla att följa med i schemat när ni går igenom dagarna. Tala också om för alla VAD ni ska göra, NÄR ni ska göra det, HUR LÄNGE ni ska göra det och VARFÖR ni ska göra det. Skriv det på tavlan och sätt upp orden VAD, NÄR, HUR LÄNGE, VARFÖR som affischer på väggen.

6. Om du börjar med teambuilding- och lärakänna-övningar är det bra att ha i bakhuvudet att det kan vara en plåga för en del. Du bör ha ett vakande öga och vara medveten om att det kan vara svårt. Avbryt då för alla, ta inte bort någon enstaka elev. Övningar som kräver ögonkontakt är särskilt krävande, säg då innan att du vet att det kan vara besvärligt och tipsa om att titta mellan ögonen om det blir för svårt. Tala om hur länge övningen ska hålla på. Berätta, helst dagen innan, vad ni ska göra. Skojiga överraskningar är inte skojiga för alla, särskilt inte om man är lite orolig för vad som ska hända. Om du redan innan vet att du har elever i klassen med diagnoser som autism eller Aspergers syndrom är min åsikt att du ska skippa övningar som kräver ögonkontakt eller kroppskontakt. Kan eleverna istället göra collage eller bildspel för att presentera sig själva? Kan de rita av varandra och sitta på lagom avstånd från varandra? Kan de få lappar med frågor att ta reda på, till exempel hur många som har brutit benet någon gång eller vem som har två systrar eller en grön matta i hemmet? Har någon ett specialintresse? Utifrån svaren kan man lättare hitta beröringspunkter att spinna vidare på för att lära känna varandra.

7. Att sätta ord på det som händer hjälper alla som är nervösa av olika anledningar. Det gör inget om det är överdrivet tydligt, det är säkert många som slappnar av om du pratar högt om allt som händer: ”Det jag skriver på tavlan nu är till för att ni lättare ska komma ihåg vad jag säger. Skriv gärna ner samtidigt så kommer du ihåg ännu bättre. Du kommer också att få ett papper med informationen”. ”Jag märker att en de av er känner varandra, vad roligt att ni pratar men tänk också på att prata med andra i klassen”.

8. Var nyfiken på VEM eleven är, även om ni redan känner varandra. VEM har du blivit sedan sist? Passioner, intressen, drivkrafter, ta reda på allt om eleven och var nyfiken. Det bekräftar och skapar relationer mer än att skriva om sommarlovet!

9. Gör bordsplaceringar både i klassrummet och i matsalen. Många elever ägnar mycket energi på att fundera över var de ska sitta och hur de ska klara av att sätta sig bredvid något. Undanröj det hindret genom att bestämma åt dem. Var uppmärksam på att någon kanske behöver ändra placering på grund av hörselnedsättning, synnedsättning, behov av att sitta längst in eller längst ut.

10. Lova dig själv och dina kollegor att det är nolltolerans detta år när det gäller nedlåtande eller nedsättande kommentarer om elever. Ingenting blir bättre eller åtgärdas snabbare av att etikettera med ”lat”, ”slacker”, ”bråkstake” eller andra ord som jag hör alltför ofta. Detta gäller förstås också alla vuxna i skolan gentemot varandra.

Tänk på att det förebyggande arbetet sparar massor av tid och energi både för eleverna och för dig!

7 comments on “Tio tips för en inkluderande skolstart

  1. Bengt Blomberg
    9 augusti, 2015

    JA det är mycket som skall planeras, komma ihåg och sättas på pränt. Lärarna- -övrig skolpersonal bör vara eniga med varandra, så barnen förstår vad som gäller i den allmänna ordningen. Jag vill ha förenings – mötestekniken just för ordningsfrågan , att prata till punkt utan att bli störd samt styrelsearbete, det är som att ta in det bättre samhället i skolan och att teori -praktik hänger ihop.. Framtidens medborgare -samhället..

  2. Pingback: One size – passar inte alla | Gränslöst digitalt lärande

  3. Pingback: One size passar inte alla | Gränslöst digitalt lärande

  4. Pingback: Förbered föräldrar på ett inkluderande lärår | specialpedagogen

  5. Maria Svensson
    12 augusti, 2016

    Många mycket bra tips! Skulle vilja lägga till en punkt om raster. De första dagarna i skolan är det många elever som inte kan eller bör utsättas för fri lek. Planera tillsammans i klassen vad en kan göra utomhus, var med och visa en lek, låt barnen vara lekledare och erbjud en plats där det alltid finns en lekledare. Några kanske ska vara inne för att vila ensamma eller med någon kompis. Den fria leken blir ofta den vilda leken..

    • specialpedagogen
      12 augusti, 2016

      Mycket bra kommentar! Var varsam om allt som kan ställa överkrav på förmåga att interagera eller reglera sig själv på egen hand innan man känner barnen.

  6. Pingback: Läsårs fokus | cillalrare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 3 augusti, 2015 by in Inkludering, Ledarskap and tagged , , , , .
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: