specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Fem steg till formativ bedömning i klassrummet

Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen. Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse.

Boken

 

Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering. De fem strategierna är:

Skärmklipp 2015-03-20 18.19.03

För mig är nyckelstrategierna ett sätt att påminna mig om att formativ bedömning börjar i bemötandet av eleverna när de kommer nya och slutar med betygsättningen. Allt som har med samarbetet med eleverna att göra är formativ bedömning. Det är ett förhållningssätt och ett mindset som bygger på samarbete, delaktighet och ett undersökande arbetssätt.

Jag har utkristalliserat fem steg som jag tycker är bra att fundera över för att få till en helhetssyn kring formativ bedömning. Det är inte fem steg att följa kronologiskt utan fem steg som underlättar strukturen för mig själv.

1. Målformulering

2. Självskattning och kamratbedömning

3. Strategier

4. Förståelse

5. Planering av lektioner

 

1. Målformulering. Först måste eleverna veta vad målet är. Det kan vara ett övergripande långsiktigt mål och det kan vara ett mål för den närmaste kvarten. Men det långsiktiga är viktigt för att skapa mening och en struktur för varför vi gör det vi gör. Jag brukar spela in små filmer till mina elever där jag berättar om tre mål jag har för undervisningen. Sedan får de spela in likadan filmer till mig där de berättar om tre mål de har för terminen eller året. Så här ser en av mina filmer ut. Den är på franska men om du inte förstår innehållet förstår du säkert tanken!

http://www.youtube.com/watch?v=kdYVZCd0BS0

Hjärnan tycker inte om att tänka, den tycker om att lösa problem. Att göra om påståenden till frågor är därför ett bra sätt att skapa mål. Att kunna svara på en fråga blir ett mål i sig. Mina elever får göra om centralt innehåll till frågor eftersom det gör att de får en målbild med kursen. Jag vill understryka att centralt innehåll inte är mål att uppnå, syftet är att förstå innehållet i kursen och få någon slags målbild. Så här såg det ut i kursen pedagogiskt ledarskap när eleverna jobbade i grupper som delade ett dokument och formulerade frågor:

Centralt innehåll som frågor

Övergripande frågor som skapar mål är också bra, till exempel ”Hur vill du att din ledarskapsfilosofi formuleras med grund i teorier och erfarenheter?” Eller ”Hur skulle du klara en vecka i Paris på egen hand utan att prata engelska?” ”På vilka sätt kommer du att ha nytta av engelska som skolämne om tio år?”

2. Självskattning och kamratbedömning har visat sig mycket mer effektivt än lärare återkoppling till elever för att höja deras resultat. En förklaring kan vara att lärares återkoppling inte alltid är så effektiv men en annan förklaring är att den egna reflektionen gör att hjärnan försöker lösa problemet hellre än när någon säger till en vad man ska göra. Kamratbedömning gör att man inspirerar varandra, lär varandra och det kan vara lättare att ta till sig vad en kompis säger.

För att kunna skatta sin insats eller sina kompisars behöver man ha bedömningsaspekter eller faktorer, indikatorer på vad som kännetecknar kvalitet. Jag skulle vara försiktig med att bara använda kunskapskraven för detta eftersom de är abstrakta och svåra att tillämpa direkt på en enskild uppgift. Om man ändå vill diskutera kunskapskraven och hur man kan relatera dem till kvalitet har jag använt Odd man out som aktivitet. Eleverna får i grupper tre eller fyra olika gamla elevarbeten. Alla grupper får samma arbeten. Grupperna får sedan i uppgift att välja bort ett av arbetena. Vilken ska bort? De får inga andra instruktioner utan problemlösningen är att hitta de indikatorer som gör att de tycker att ett arbete utmärker sig på något sätt. Kanske väljer de bort den de tycker är sämst eller den som är bäst, det spelar ingen roll. Syftet är att skapa en gemensam referensram kring vad som är viktigt att titta på när man bedömer arbetet. Eleverna skriver in vad de har valt som kvalitetsindikatorer eller bedömningsaspekter i en Answer garden:

Skärmklipp 2015-03-21 13.57.40

Jag delar in tavlan i tre kolumner, en för E, en för C och en för A. Eleverna sätter upp arbetena ( i mina ämnen blir det ofta texter. Är det inspelningar kan man skriva titeln på inspelningen istället) i den kolumn som de tycker motsvarar arbetet. Det brukar bli fruktbara diskussioner och denna typ av kamratbedömning är bra att börja med för att träna på hur man talar om andras arbeten.

postit workshop

Vissa aktiviteter återkommer och de bedömningsaspekterna kan man alltså återanvända i en bedömningsmall. Varje gång mina elever hade diskussioner använde vi denna mall för att diskutera hur det gick och vad som kan förbättras nästa gång:

Rubric seminar sessions.

Jag har valt bort betygstegen i mallen eftersom jag vill fokusera på diskussioner om kvalitet i allmänhet och utveckling i allmänhet. Det är inte vettigt att bedöma elevers prestationer utifrån betygstegen varje gång de gör något, det riskerar att hämma utvecklingen enligt min erfarenhet. Jag skyr inte betygen och tycker att de kan diskuteras ofta med elever men när det handlar om självskattning är det bättre med bedömningsaspekter som är mer detaljerade än vad kunskapskraven kan vara. Den bästa kolumnen är närmast eftersom man inom Teaching for Understanding gör så. Det visar vilka förväntningar jag har på elevernas möjligheter och prestationer.

Här är några andra bedömningsmallar som vägleder eleverna i självskattningen och kamratbedömningen. OBS att bedömningsmallen är en vägledning och inte ett bevis. Jag och eleverna använder det som diskussionsunderlag för vägen framåt snarare än bevis på hur de ligger till:

Förväntningar fördjupningsarbete

Bedömningsmall oral interaction

Bedömningsmall med betygssteg franska 4 

Filmen Austin’s Butterfly visar hur en lärare jobbar med kamratbedömning genom att tillsammans med eleverna hitta bedömningsaspekter och lära formulera hur man beskriver kvalitet.

3. Strategier. Läsförståelse och hörförståelse självskattas och sedan kan eleven tillämpa några av de förslag till strategier som finns längre ner i matrisen. Jag lämnar också öppet för elevens egna förslag. Har eleven dokumentet digitalt är det bara att fylla på. Jag har också en lista på strategier generellt för olika färdigheter i språk: lingustic development. 

Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Ofta förväntas eleverna klara det på egen hand utan att någon har tagit upp hur man gör för att planera ett arbete. Jag brukar använda mig av en arbetsplan med frågor att besvara. Här är en svensk variant och en engelsk variant.

Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta. Uppmana eleverna att använda sina mobiler för att ta foton av tavlan. Uppmana dem att starta Facebook-grupper för att dela information. Uppmana eleverna att dela dokument i google docs eller titanpad för att samla information. I alla dessa delade dokument och grupper kan man ju också infoga foton av tavlan eller av dokument som kan vara bra att använda i arbetet. Uppmana dem att spela in sig själva när de verbaliserar hur de ska komma igång med en uppgift. Inspelningen kan ske enskilt eller i grupp. Syftet är att just verbalisera och skapa en länk i hjärnan kring hur de tänker jobba och sedan bevara den så att den inte försvinner i det berömda svarta hålet på väg till en annan aktivitet.

Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas. Vem har inte hört elever säga att de inte hann, att de inte hade uppfattat att de hade så lite tid på sig? På nätet finns massor av digitala timers och klockor som eleverna ska lära sig att använda tycker jag. Detta timglas till exempel.

Strategier utvecklas genom reflektion. Därför måste jag ge många tillfällen till reflektion kring arbetet. Jag kallar det lärloggar och de kan se ut så här:

reflektionslogg Hattie

Eller så här:

Skärmklipp 2015-03-21 14.55.08

Loggen ovan är på franska och mina frågor lyder: Vad har du gjort? Vad ar du lärt dig? Vad har du försökt förbättra? Vad vill du att jag ska veta, tex om dina framsteg? Eftersom eleverna ofta skriver på målspråket utvecklas den språkliga förmågan samtidigt som de utvecklar hur de tänker kring det egna lärandet.

Jag låter ofta eleverna avsluta meningar:

Denna lektion var viktig för mig eftersom….

Jag kan…. Jag vill göra mer av…..

4. Förståelse för kraven är nödvändigt för att eleven ska kunna vara delaktig i bedömningen och förstå varför och hur ett arbete kan förbättras. Jag brukar färgmarkera elevers texter där jag tycker att jag ser god kvalitet av någon anledning. Sedan får eleven berätta för mig varför de delarna är färgmarkerade. Oftast får eleverna jämföra varandras färgmarkeringar och som kamratrespons lista ut varför allas färgmarkeringar är exempel på kvalitet.

Blåmarkeringar

Eleverna kan få i uppdrag att undervisa varandra om hur man får bra betyg. Det kan bli suveräna presentationer som motiverar och skapar förståelse.

För att eleverna ska förstå hur de ligger till enligt kraven i betygsstegen brukar jag samla ihop allt underlag vid vissa tillfällen och göra en diagnos, nuläget, och en prognos, riktning framåt vid vissa tillfällen under terminen.  Jag markerar i en matris vad jag har sett av elevens kunnande och sedan har vi ett samtal (jag brukar hinna med alla på en eller två lektioner) där eleven får markera mål och hur målet ska nås. Jag skriver kommentarer medan eleven berättar hur målet ska nås. Sedan några år göra jag detta i Google dokument som jag delar med eleven:

diagnos och prognos

För att se om eleverna förstår både vad som ska kunnas och hur det bedöms kan man använda exit tickets. Jag kallar de lärkvitton i slutet av lektionen.   ”på en skala 1-10, hur väl förtrogen är du med (…)? Mentimeter.com är ett verktyg som låter mig göra frågor snabbt utifrån vad vi har jobbat med under lektionen.

Mina kollegor och jag försökte formulera vad vi letar efter i våra elevers prestationer och den listan har jag också använt flitigt för att försöka skapa förståelse för kraven:

vi letar efter plus kommentarer

5. Planera lektioner och tänka igenom hur jag ska kunna jobba med formativ bedömning. Om jag är den som håller låda och jobbar kan jag ju inte avgöra vad eleverna kan eller hur väl de kan det. Därför behöver jag tänka på hur jag ska få syn på vad de kan och hur eleverna kan få möjlighet att både träna och visa upp sitt kunnande. Jag måste tänka på att det finns två sorters underlag:

informellt underlag och formellt underlag. 

Det formella är prov och uppgifter som alla gör. Det informella är allt annat kunnande som jag kan få syn på under lektioner eller på annat sätt. Om alla ska göra samma sak samtidigt blir det svårt att se enskilda elever. Lärloggarna är ofta bra källor till informellt underlag. Dessutom organiserar jag lektionerna så att jag kan sitta med mindre grupper, till exempel genom att ha stationer på 20 minuter som grupperna roterar kring. En station kan vara en läsuppgift, en annan en hörförståelseträning och den tredje är alltid en station där jag och en grupp samtalar eller diskuterar något. Jag antecknar vad jag hör och kommenterar i stunden.

Thornburg

David Thornburg har kategoriserat olika aktiviter inom lektionen enligt bilden ovan. Här är en film där jag förklarar hur jag använder hans kategorier i undervisningen: Lektionsplanering med sandlåda, lägereld och grotta. Här finns också ett annat blogginlägg med samma tema: Lägereld och vattenhål.

utställning

Utställningar är också ett sätt att organisera för att jag ska kunna se så mycket som möjligt av vad eleverna kan. Det är istället för föredrag där min erfarenhet sedan tjugo år är att det är den som pratar och jag som är aktiva medan resten loggar ut. Halva klassen ställer ut sina arbeten i klassrummet medan den andra halvan väntar utanför innan de får komma in och vara besökare på utställningen. De går till de olika utställningsdelarna och lyssnar på sina kamrater och antecknar. Sedan byter vi så att den andra halvan får ställa ut sina arbeten. Då och då avbryter jag och låter alla fundera på hur de kan presentera ännu bättre nästa gång. Jag får möjlighet att lyssna på flera elever flera gånger och eleverna får möjlighet att presentera flera gånger. Jag har inte varit med om att någon elev säger att det är för läskigt eller att det inte går på grund av scenskräck. Här är ett exempel på en instruktion kring en variant av utställning:

Literary Giants’ Fair

Formativ bedömning är ett sätt att skapa delaktighet eftersom eleverna blir delaktiga i bedömningen av den egna prestationen. Royce Sadler sa så här 1986 om vad som behöver finnas med för att man ska kunna säga att man jobbar med formativ bedömning:

1. Elev och lärare delar förståelse för kraven och förväntningarna

2. Eleven ser skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda.

3. Eleven har ett batteri av strategier för att ta sig från den egna prestationen till den önskvärda.

För att få med alla tre delar gäller det att tala öppet om vad som kännetecknar god kvalitet i ämnet. Att bara hänvisa till kunskapskraven räcker inte eftersom det är få elever som kan översätta dem till sina egna prestationer. Kunskapskraven är en del av vårt professionella språk och de blir tillämpbara när vi i ett kollegialt lärande diskuterar dem och relaterar dem till elevexempel. Bedömningsaspekter är lättare att jobba med tillsammans med eleverna. Att utveckla ett batteri av strategier är den svåra biten för oss pedagoger. Hur gör man för att lära sig det man måste lära sig i respektive ämne? Varför ska vi göra den här uppgiften? Vad är syftet med dagens lektion? Att ställa de frågorna är också ett sätt att göra eleverna delaktiga i arbetet.

 

 

One comment on “Fem steg till formativ bedömning i klassrummet

  1. Pingback: Twitter – en kunskapsbank att ösa ur | Öpedagogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: