specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Föreläsningar och andra pedagogiska utvecklingsmöten. Fortbildning för skolor.

Under perioden mars-september 2016 har jag en tjänst som vikarierande undervisningsråd i prov och bedömning på Skolverket. Det innebär att all annan verksamhet tar ett steg åt sidan under denna period. Även om man inte kan spå framtiden så ser det just nu ut så att jag kommer att återgå till konsultverksamhet i mitten av september. Jag hälsar dig välkommen tillbaka då!

Min styrka är att leda pedagogiska utvecklingssamtal där jag lyssnar in och bidrar med perspektiv och konkreta förslag. Pedagogiska utvecklingsmöten kan innebära en föreläsning där mötet sker en gång. Nackdelen är att det i stora sammanhang blir mer av engångskommunikation vilket gör det svårare att använda ett formativt förhållningssätt. Mötena kan också handla om seminarier i arbetslag eller andra grupper liksom workshops med fokus på självskattning och formativt utvecklingsarbete. I mitt arbete försöker jag få till en tratt där vi tillsammans lägger input, information och tankar som vi sedan pressar ut genom tratten så att vi hittar det mest centrala att jobba vidare med.

Som specialpedagog och lärare har jag erfarenhet av arbete både i klassrummet och i elevhälsan. Som konsult inom skolutveckling har jag erfarenhet av att arbeta kollegialt i många olika typer av skolor och skolformer med många olika typer av frågeställningar. Jag delar gärna med mig av mina erfarenheter med er på skolan. Hör av dig om du vill veta mer!

De uppdrag jag har som konsult handlar om  formativ bedömning, likvärdig bedömning, inkludering, framgångsrik undervisning, kompetensutveckling om funktionsnedsättningar och hinder (en nedsättning hos individen men ett hinder i situationen), elevhälsans uppdrag, utredningar och åtgärdsprogram, anpassningar och extra anpassningar -det vill säga en undervisning som bygger på en tillåtande attityd för den variation vi möter i klassrummet. I år har jag flera uppdrag som handlar om att träffa förstelärare och utbilda dem i bedömningsfrågor och inkluderingsfrågor så att de kan gå i bräschen för utvecklingen på sina skolor.

Jag arbetade i fem år på en skola med 1:1-baserad undervisning, det vill säga en dator per elev och lärare. Det gör att jag är van att se digitala verktyg som naturliga resurser för att stärka de processer jag vill se i klassrummet och i skolan som helhet.

Du kan kontakta mig direkt via mejladressen: helena.wallberg@gmail.com. Jag gör också uppdrag genom TÄNKOM som utbildar i pedagogisk utveckling med hjälp av digitala verktyg och införande av datorer i skolor. Jag är också knuten till konsultgruppen på Läroverket liksom föreläsningsförmedlarna Athenas och Medalgon.

Föreläsningar

En föreläsning kan bli ett bra startskott för hela kollegiet inför ett utvecklingsarbete med inkluderande arbetssätt. Självklart kan föreläsningen vara interaktiv med frågestund och diskussioner. Några teman som brukar efterfrågas är:

  • Fem steg till formativ bedömning i klassrummet

  • Effektiv återkoppling
  • Kan de inte bara skärpa sig? Information om funktionsnedsättningar och tips om hur man som pedagog kan ta bort hinder för lärande.

  • Motivationshöjande pedagogik

  • Utmanande undervisning, challenge based learning
  • Evidensbaserad inkluderande undervisning

  • Anpassningar och särskilt stöd – hur ser man till att anpassa rätt och när är det dags för särskilt stöd?

Workshops

  • Elevhälsan som drivkraft i skolutvecklingsarbetet. Jag jobbar gärna med elevhälsan som arbetslag för att stärka deras roll och funktion på skolan.
  • Exekutiva funktioner i en digital miljö-hur stärker vi dem hos eleverna?  Vi tränar på moderna verktyg och pedagogiskt ledarskap för att skapa arbetsro och fokus.

  • Motivation och förståelse – hur hänger det ihop? Vi går igenom metoder som bygger på formativ bedömning för att höja både motivation och elevers förståelse för både uppgifter och arbetssätt.

  • Anpassning och särskilt stöd. Som pedagog kan det ibland bli mycket att hålla reda på med alla elever som behöver olika typer av stödinsatser. Om vi istället utgår från de kognitiva förmågor som behövs i skolan blir det enklare att organisera för alla. Vi bygger en bank tillsammans med exempel på anpassningar som man kan inkludera i den vanliga undervisningen för att förebygga mer omfattande stödinsatser. Dessutom tar vi fram några insatser som kan räknas som särskilt stöd och diskuterar hur detta kan gå till och vilka som ska vara med i processen.
  • Likvärdig bedömning – vi ägnar en halvdag eller en hel dag åt bedömningen. Hur ska kunskapskraven användas? Hur vet jag, hur vet vi om vi bedömer likvärdigt och vad innebär det egentligen?
  • Formativ bedömning – vi tränar på verktyg som bedömningsmallar och planeringar för lektioner med hög elevaktivitet.

Processtöd

  • Hur kan elevhälsoteamet samarbeta med pedagoger och ledning för helhetssyn kring eleverna? Jag visar exempel från min egen skola och berättar om fallgropar och framgångar i vårt arbete. Bland annat visar jag hur åtgärdsprogrammen har blivit mer levande dokument som används aktivt av både lärare, ledning och elevhälsoteamet.

  • Vi diskuterar skillnaden mellan anpassning och särskilt stöd. När är det aktuellt med särskilt stöd egentligen? Vad säger styrdokumenten om rätten till särskilt stöd? Här finns mycket att göra förebyggande genom större flexibilitet och anpassningar på olika sätt. Jag visar exempel på anpassningar respektive särskilt stöd för att intitiera diskussioner om vad som fungerar bäst i just er skola med ert elevunderlag.

  • Vilken roll spelar formativ bedömning för skolans förmåga att öka antalet elever med ökad måluppfyllelse? Vi diskuterar vad som krävs av skolans lärare och hur vilka delar i den formativa bedömning som har störst påverkan på elever i behov av stöd. Vad krävs av skolans organisation för att lärarna ska lyckas med formativ bedömning som ett sätt att nå alla elever?

  • Stödinsatser bör ingå som system i skolans organisation för att undvika akuta åtgärder och snabba beslut i så stor utsträckning som möjligt. Jag visar exempel på sådana system som är återkommande och fungerar förebyggande.

  • Förstelärare behöver handledning för att utveckla sitt uppdrag som utvecklingsledare på skolan. Jag handleder och bidrar med forskning och nya rön som hjälper förstelärarna att sprida kompetensutveckling.

2 comments on “Föreläsningar och andra pedagogiska utvecklingsmöten. Fortbildning för skolor.

  1. Malin Holm
    8 april, 2015

    Hej, jag ser att du arbetar med utbildningar omkring inkludering. Hur resonerar du om elever med autism och svår ADHD i skolan.Hur fungerar det tycker du och vad möter du för situationer när du är ute. undervisar du på alla nivåer eller främst gymnasiet?

  2. specialpedagogen
    8 april, 2015

    Hej Malin! Bra fråga – det finns stora utmaningar i arbetet med att inkludera alla elever i ordinarie skolverksamhet. Det jag framförallt möter som försvårar inkluderingen är föreställningar om varför barnet uppvisar svårigheter. Diagnoserna är väldigt generella och hjäper inte oss pedagoger att rikta stödet på rätt sätt. Det gör att många av dessa barn hamnar i utanförskap av välvilja men berövas då möjligheter att utvecklas i sin takt. Det är en svårighet och utmaning. En annan är att man bestämmer sig för det ena eller det andra, antingen ska eleven alltid vara i klassen och då följer man undervisning på samma villkor som alla andra eller så exkluderas man för att man inte klarar den undervisning som designats utifrån en slags normalelev. Inget av de alternativen är inkluderande. Inkludering är ett förhållningssätt som bygger på problemlösning, inte ett faktum eller något som händer för att man har gjort mindre grupper eller möblerat på något visst sätt eller satt en elev i en stor klass. Det är mycket mer komplext och spännande! Jag undervisar på gymnasiet normalt, i år är jag enbart del i elevhälsan på mitt gymnasium (efter att ha undervisat i 21 år på all möjliga ställen inklusive så kallade svåra grupper). Jag är ute på skolor på alla stadier och hjälper till med handledning och fortbildning för lärare. Det är svårt att svara generellt på din fråga eftersom de här barnen har en utvecklingsförsening vilket gör att situationen kan förändras väldigt snabbt för dem med gynnsamma förhållanden. De är lika olika varandra som alla andra barn är enligt min erfarenhet. Det viktiga är nog att se till att analysen – varför svårigheterna uppstår – är väl underbyggd och sedd från många perspektiv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: