specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Skolfrånvaro och avhopp i Europa – tar vi beslut om insatser utifrån forskning?

European Agency for Special Needs and Inclusive Education bevakar forskning och kopplar till hur europeiska länder hanterar utbildningsfrågor med fokus på specialpedagogik och inkludering. Sverige representeras genom SPSM. The Agency har publicerat en intressant rapport om ett stort problem i hela Europa, nämligen skolfrånvaro och skolavhopp.

Syftet med rapporten är att undersöka om ländernas politik överensstämmer med forskning om skolavhopp. Slutsatserna kan användas för beslut på alla nivåer: EU, nationellt, huvudman, skola. 

Rapporten visar att fokus idag är på kompensation för att få tillbaka de som redan har fallit ur systemet i politiska insatser och policydokument. Vi åtgärdar frånvaron i första hand i hela styrkedjan. Samtidigt visar forskningen att ett mer holistiskt förhållningssätt är önskvärt för att få hållbarhet i insatserna för att minska frånvaro.

Formella avhopp och funktionella avhopp
Man gör i forskningen skillnad mellan formella avhopp och funktionella avhopp. Formellt avhopp är när eleven inte längre går i skolan. Funktionellt avhopp är när eleven går i skolan och avslutar studier men utan de kunskaper som krävs för vidare studier eller arbete. Distinktionen är viktig på nationell nivå och EU-nivå eftersom det gör att man tar beslut utifrån vad man vet att elever kan och behöver kunna snarare än enbart inskrivning i en skola. För gruppen med funktionsnedsättningar är definitionen funktionellt avhopp viktig enligt rapporten eftersom den sätter fingret på hur väl skolan inkluderar dem. Dessutom sätter den fingret på hur man nationellt måste tala om vilka kunskaper och anpassningar arbetslivet behöver för att inkluderingen ska kunna fortsätta efter skolan.

EU har genom forskningen försökt kategorisera vilka grupper som är sårbara och löper högre risk att hoppa av skolan. Men man har konstaterat att det är svårt och ineffektivt att kategorisera, det är inte vattentäta skott mellan grupperna och definitionen av tex funktionsnedsättning är inte entydig. Många länder buntar ihop allt från autism till blindhet eller psykisk ohälsa under samma begrepp. The Agency konstaterar att kategoriseringen försvårar förståelsen eftersom gruppen är lika mångfacetterad som andra grupper. Funktionsnedsättning innebär inte en homogen grupp, den är heterogen som grupper tenderar att vara. De två vanligaste sårbarhetsfaktorerna, socio-ekonomisk utsatthet och funktionsnedsättning får inte heller ses som typiska riskfaktorer. Det finns många exempel på grupper inom de grupperna som har goda skolresultat.

Politiska beslut och debatten fokuserar på själva avhoppet och på den avbrutna utbildningen snarare än på processen som leder till avhoppet visar rapporten. Därmed fokuserar man på åtgärder för att kompensera för och åtgärda själva frånvaroproblematiken. Processen fram till avhoppet får inte tillräcklig granskning vilket leder till att insatserna inte riktas mot det som är viktigast i processen, bara slutmålet i processen. Detta kan vi förstås också se på skolnivå (min kommentar).

Samtidigt börjar man på alla nivåer i styrkedjan erkänna att avhopp och frånvaro är en komplex process som beror på sociala, utbildningsmässiga, personliga, ekonomiska och familjerelaterade skäl. Detta erkännande öppnar för en mer hållbar granskning av processen enligt The Agency. Hittills har de flesta länder nöjt sig med att räkna antalet avhoppade vilket är viktigt men leder inte till effektiva insatser.

Riskfaktorer och skyddsfaktorer (friskfaktorer)

En elev som börjar skolan tar en av två vägar: fullföljer skolgången eller hamnar i avhopp. Formellt genom faktiskt avhopp eller funktionellt genom bristande kunskaper. För varje elev kommer riskfaktorer att vägas mot friskfaktorer. Varje beslutsfattare (jag utgår från att de menar alla nivåer) har som uppgift att bedöma vilken kraft som väger tyngst; risk eller frisk. Om bedömningen är att riskfaktorer väger tyngst i ett område kan beslutsfattare allokera resurser till området. I skolan kan man göra detsamma på grupp- och individnivå. Kompetens och kvalitet är också en resurs. Om riskfaktorerna redan har tagit över kan beslutsfattaren välja att skapa en kompensatorisk utgång, till exempel en annan slags utbildning eller extra kurser för denna grupp. Om riskfaktorerna väger tyngre än de främjande och förebyggande faktorerna så blir avhoppen fler. Om friskfaktorerna väger tyngre än riskfaktorerna blir avhoppen färre. Vi måste ta reda på hur balansen ser ut för att kunna vända trenden på individnivå, gruppnivå, skolnivå, huvudmannanivå, nationell nivå.

Forskningen bekräftar att avhopp, problematisk skolfrånvaro, är slutstationen i en lång process av riskfaktorer som vägt tyngre än friskfaktorer under lång tid. Man trycker nu i forskningen och i rapporten från The Agency på behovet av att flytta fokus från riskgrupper till riskfaktorer och de processer som bygger riskfaktorerna.

Rapporten redovisar 3 processer som bygger riskfaktorer

  1. Push-out är processer inom skolan som ökar risken för att elever ska hoppa av eftersom de marginaliseras och hamnar i utanförskap. Det är faktorer i skolans organisation och verksamhet som leder till avhopp.
  2. Pull-out är processer utanför skolan som drar eleven ut ur skolan. Tex arbete eller i mer negativa fall gäng och kriminalitet.
  3. Fall-out är processer hos eleven som leder till att eleven tappar intresse för lärande och delaktighet. Droger men också roligare jobb kan vara fallout-faktorer.

The Agency föreslår att man använder de tre processerna för att identifiera behov av insatser på rätt nivå och i rätt område:

Pushout – fokusera på skolutveckling/skolförbättring
Pullout – fokusera på individens sociala situation
Fallout – fokusera på individens skolframgång, motivation och delaktighet

Mer konkret:
Pushout
Orsak: skolans organisation
Fokus för åtgärder: skolans förbättring

Pullout
Orsak: eleven och elevens sociala situation
Fokus för åtgärder: elevens livssituation i och utanför skolan

Fallout
Orsak: relationen mellan eleven och skolan
Fokus för åtgärder: elevens känsla av motivation och delaktighet

Men nu gäller det att ha tungan rätt i mun! Vi kan inte andas ut och tänka att pullout är något som skolan inte har med att göra eller att det ligger utanför undervisningens domän.  Ytterligare 6 kategorier har identifierats i en annan rapport i EU, denna gång kategorier av elever snarare än kategorier av processer:


Troubled – sociala problem, känslomässiga problem, problembeteenden, mobbning
Discouraged – negativ attityd till skolan, dåliga skolresultat, skolsvårigheter
Confused – ser inte meningen med skolan,
Circumstantial – omständigheter som tvingar fram avhopp
Positive – väljer något annat av positiva skäl
Opportune – väljer något annat men är inte säker på sitt val

The Agency pekar på att dessa kategorier sammanfaller med de 3 processerna:
Troubled  = pushout (dessa elever etiketteras av skolans personal vilket lägger grunden för pushout-processer som kan vara mer eller mindre synliga)
Discouraged, Confused = fallout (dessa elever har kanske redan gått igenom många processer inom pushout och är vilse i skolan)
Circumstantial, Positive, Opportune = pullout (dessa elever har på grund av omständigheter valt bort skolan, troligen för att både pushout- och fallout-processer redan är igång)

När skolpersonal, vårdpersonal eller hemmen säger att elevens frånvaro beror på faktorer som är bortom skolans kontroll visar forskningen alltså att det är delvis sant i många fall. När det har gått så långt. Men det går inte att bestämma sig för en kategori och tänka att den är fristående från de andra. Syftet med kategorierna är enligt The Agency att lyfta komplexiteten och processerna, inte att identifiera en kategori för en individ. Det kategoriska synsättet riskerar att leda till att man skjuter ansvaret någon annanstans trots att det är delat och att man fokuserar på slutstationen istället för att undersöka hela processen. 

Från pushout till fallout och pullout

Rapporten beskriver en elev med funktionsnedsättning som kämpar i skolan utan stöd hemifrån. Skolan förmår inte heller leda eller stimulera på ett adekvat sätt vilket leder till lågt självförtroende. Eleven börjar uppvisa problembeteende vilket leder till disciplinåtgärder från lärare och skola vilket leder till mindre delaktighet och sämre relationer mellan eleven och skolan. Eleven börjar skolka och hittar andra mer motiverande aktiviteter utanför skolan. Pushout leder till fallout och pullout. Funktionellt avhopp leder till formellt avhopp. Faktorer inom det sociala samspelar med pedagogiska faktorer och motivationsfaktorer. Hela elevens lärmiljö tyngs av riskfaktorer och avhopp är slutdestinationen i en process som denna. Processen från pushout till fallout till pullout kan sägas beskriva hur lärmiljö är större än undervisning. Undervisningen påverkas av faktorer i lärmiljön utanför klassrummet som till exempel lärarnas kompetens kring funktionsnedsättningar eller attityder och förhållningssätt på organisationsnivå. 

Det specialpedagogiska perspektivet går bortom enbart eleven eller enbart undervisningen och söker identifiera faktorer som riskerar nedåtgående processer för att istället finna faktorer som kan utveckla möjligheter. Kanske är det en lösning att identifiera faktorer inom pushout för att så tidigt som möjligt förhindra frånvaro och avhopp för fler elever?

The Agency’s rapport om forskning och beslutsfattande vid frånvaro och skolavhopp stärker insikten om att undersöka orsaker till skolfrånvaro ur flera perspektiv och på flera nivåer i de processer som pågår i elevers lärmiljö. Rapporten stärker också vikten av förståelse för att insatser inte kan riktas enbart mot individen vid slutstationen, själva avhoppet. Det stärker i sin tur vikten av att den specialpedagogiska kompetensen används främst för att identifiera riskfaktorer för att tillsammans med övrig personal undanröja dem och implementera och förstärka faktorer som möjliggör närvaro. Vilka de är beror på skolan, eleven, området, undervisningen, den sociala situationen med mera. Det största hindret när det gäller frånvaroproblematik tycks enligt rapporten vara att insatser fokuserar på frånvaron, det sista steget i en lång process. I Sverige har vi specialpedagoger och speciallärare som är utbildade för att identifiera riskfaktorer och skyddsfaktorer i denna process vilket borde ge goda förutsättningar att förebygga frånvaro och avhopp (min anmärkning). 

The Agency ger förslag för bättre hållbarhet och systematik i styrkedjan:

– Samhället behöver implementera mer robusta system för att kartlägga och följa upp vidden av skolfrånvaro.

– Man behöver på nationell nivå utreda vidden av faktorer som påverkar, inte bara en grupp som ”elever med funktionsnedsättningar”. Även andra grupper påverkas av samma faktorer. Se till exempel forskning om så kallade ”kritiska situationer” – min anmärkning.

– Skolor behöver stöttas i att utforma system som hanterar flera processer samtidigt och stöttning i att följa upp insatser, huvudmän (mitt ord för att koppla till svensk skola) måste träna på att inte bara ta in siffror, betyg eller utvärderingar utan också kartläggningar på flera nivåer.

– Det livslånga lärandet behöver stå i fokus så att inte bara skolfrånvaro beaktas utan hela närsamhället involveras. Idrott, kulturskola, efterskolan-aktiviteter är viktiga delar i helheten.

– Skolförbättring är en nyckelfaktor. Lärarfortbildning kring motivationshöjande undervisning och utveckling av elevers delaktighet behövs.

– Det går inte att särskilja en grupp som speciellt sårbar enligt rapporten. Det är skolans förmåga att skapa en inkluderande verksamhet som påverkar skolfrånvaro. Att skapa särskilda grupper är dyrt och ineffektivt i längden. Nyckeln är istället att utveckla verksamheter som inkluderar alla* och lyckas förebygga och snabbt åtgärda vid oro. 

Jag vill lägga till en punkt som gäller specifikt för Sverige och som jag menar är avgörande: ge specialpedagoger och speciallärare skyddad titel och lägg till yrkesgrupperna i lagtexten. Så länge specialpedagogiken kan definieras av vem som helst, så länge den kan skötas av vem som helst så kommer inte skolfrånvaro eller andra skolsvårigheter att minska. Hanteringen vilar då inte på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Istället lämnar man åt lärare att hantera allt inom ramen för undervisning utan att denna undervisnings alla faktorer (inom och utanför själva undervisningen) undersöks utifrån push-out-faktorer. Därefter lämnar man över ett individärende till någon annan som anses kunna ta fram ett magiskt trollspö för att vända en redan cementerad process. Det leder till en ohållbar arbetsmiljö för alla inblandade och det leder inte till ökad skolframgång enligt den forskning som The Agency redovisar.  Att välja bort skyddad titel för dessa två yrkesgrupper är att välja bort modern specialpedagogisk forskning till förmån för en traditionell kategorisk syn på specialpedagogik som fokuserar på individen vid slutstationen och söker hitta kompensatoriska lösningar när det redan har gått fel.

Kollegialt ansvar på skolor som försöker få bukt med frånvaro

Efter läsning av denna EU-rapport tänker jag att vi behöver förankra processförståelsen i våra skolor. Här är några modesta förslag från bloggen:

Är du specialpedagog eller speciallärare som jobbar med individen på slutstationen? Diskutera med din rektor och huvudman hur din kompetens kring kartläggning kan tas tillvara på ett bättre sätt och kan samverka med den samlade elevhälsan. Föreslå forum för gemensamma kollegiala analytiska samtal om frånvaro/närvaro utifrån kartläggning. Samverka med instanser utanför skolan och grunda en gemensam förståelse för processen snarare än för eleven eller riskgruppen. 

Är du lärare som fått i uppdrag att arbeta med att minska frånvaro? Diskutera med din rektor hur din kompetens kan samverka med elevhälsans samlade kompetens för att identifiera faktorer på alla nivåer i alla 3 processer. Se till att den specialpedagogiska kompetensen, att kartlägga och identifiera orsakssamband, kommer till användning. Du har fått ett helhetsuppdrag och det behöver delas med flera kompetenser och flera perspektiv. Tillsammans samlar ni data för att undersöka processerna som leder till frånvaro. Därefter analyseras det kollegialt för att hitta möjligheter.

Ett viktigt kollegialt ansvar är att se till att diskussionen aldrig fastnar i att eleven själv väljer frånvaro framför närvaro. The Agencys rapport om aktuell forskning kring frånvaro visar att eleven väljer delaktighet, motivation och möjligheter att lyckas** på andra ställen om det inte upplevs i skolan. Forskningen ger oss andra ord och begrepp att använda för att utveckla förståelsen för de processer som ligger bakom frånvaro och avhopp. 

* Inkludering är mer än placering, det är viktigt att komma ihåg i sammanhanget. Forskningen tar hänsyn till alla slags skolor, i Europa finns många specialskolor där elever som anses vara i riskgrupper går. Forskningen ger inte stöd för att dessa verksamheter skulle inkludera och få bukt med problemet med skolfrånvaro eftersom de fokuserar på riskgrupper och inte riskfaktorer. 

** Möjligheter att lyckas innebär inte att allt är en dans på rosor och går som på räls. Det innebär att eleven får möjlighet att lyckas i sociala sammanhang och är en del av gruppen vars åsikter tas tillvara. Det innebär inte heller nödvändigtvis godkända betyg. Det innebär att eleven vet att läraren kommer att se till att eleven lyckas åtminstone ibland och att läraren inte ger upp på eleven utan ger återkoppling framåt mot mål som är rimliga eller som går utöver det som förväntas. 


Läs också:

European Agency for Special Needs and Inclusive Education, 2016. Early School Leaving and Learners with Disabilities and/or Special Educational Needs: A Review of the Research Evidence Focusing on Europe. (A. Dyson and G. Squires, eds.). Odense, Denmark.

Prestationsprinsens rapport: Skolans tomma stolar – om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. 

”Kritiska situationer” är en del av den specialpedagogiska forskningen och dessa kan man läsa om i till exempel Specialpedagogik och funktionshinder av Jacobsson & Nilsson, Natur & Kultur 2011. Läs smakprov HÄR

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: