specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Verktyg för framåtsyftande återkoppling

Så här års sliter många lärare sitt hår i jakten på kommentarer som ska leda eleven framåt ändå in i mål. Jag tänkte dela med mig av erfarenheter och verktyg kring detta i syfte att bidra till en återkoppling som eleven kan förstå och som gör eleven delaktig i arbetet framåt.I detta blogginlägg fokuserar jag på återkoppling från lärare till elev. Längre ner hittar du en processmall att använda med elever och kollegor.

Vad främjar vi med återkopplingen?

Det engelska ordet feedback har ett viktigt prefix: feed – att nära. Vad vill vi nära, främja i elevernas arbete? Den frågan leder till bättre återkoppling. Fundera över vad denna kommentar främjar: ”Utveckla! Jag vet att du kan!” I all välmening är den tänkt att peppa och visa tillit. Men tänk om kommentaren främjar passivitet? Om eleven faktiskt visste hur man gör när man ska utveckla och om eleven visste vad som behövs, skulle inte eleven ha gjort det då? Risken är att man främjar ett beroende av läraren och en känsla av att inte fixa det på egen hand.

Istället för en vanlig kommentar som ”utveckla!” kan vi ställa frågor som dessa:

  • Vad menar du? Vilken är din huvudpoäng?
  • Vilka tankar ligger bakom detta påstående?
  • Vilka bevis har du för detta?
  • Vad ledde till att du anser att det är bevisat?
  • Hur kommer det sig att du valde den ståndpunkten?
  • Kan någon annan se det på annat sätt? Vad har format ditt sätt att se på detta?

Effektiv återkoppling handlar om process och metakognition

Återkoppling är ett mycket kraftfullt pedagogiskt verktyg. Alldeles gratis och möjligt att använda i alla sorts situationer. Däremot är det inte alldeles lätt, det kräver färdighetsträning. Man kan börja med att träna på att lägga återkopplingen på rätt nivå enligt forskningen:
Fyra nivåer återkoppling

Fritt efter Hattie & Timperley, 2007

Nivå 1 och 4 är vanligast visar Hattie och Timperleys forskning (The Power of feedback. Review of Educational Research 2007 77:81) medan nivåerna 2 och 3 är mest effektiva för lärandet. När vi återkopplar i samband med auskultationer är det alltså mycket viktigt att även kollegialt hålla oss till nivå 2 och 3 och inte hemfalla åt generaliserade åsikter om att någon ”är” en bra lärare eller liknande. Nivå 2 handlar om själva uppgiften, inte vad som är rätt/fel utan i vilken utsträckning eleven hanterar det som behövs för att uppgiften ska bli av god kvalitet. Nivå 3 handlar om hur eleven tänker kring sitt eget sätt att tänka och arbeta, reflektioner kring till exempel studieteknik och rutiner för att lära sig och visa kunskaper. Nivå 1 kan vara nödvändig men måste kombineras med nivå 2 och 3 för att ha effekt, annars främjas bara ett mål att ha rätt och inte en förmåga att lära och arbeta för att nå kvalitet. Nivå 4 kan vi skippa helt och hållet. ”Bra jobbat” är inte bra återkoppling om vi inte kombinerar det med specifika ord om varför vi tycker att det är bra jobbat. Tänk om eleven inte alls jobbat? Vad har vi då främjat?

Blooms taxonomi som verktyg för att tydliggöra

Jag gillar att använda Blooms taxonomi som påminnelse om att förtrogenhet med kunskaper innebär att kunna såväl fakta som analys och förmåga att skapa nya tankar eller idéer. Det är också en bra påminnelse till elever för att förtydliga att det inte räcker med till exempel kunskap om årtal, glosor, fakta för god kvalitet. Alla delar i kugghjulet behövs:

bloomin apps

I min bok Återkoppling för utveckling finns en processmall som jag har använt för att tydliggöra vad kvalitet är på de olika nivåerna. Den kan användas i alla ämnen och är tänkt som en självskattningsmall eller checklista för att se om man ställer rätt frågor och använder rätt ord för att komma långt i sin förtrogenhet med ämnet. Den kan också användas bara av läraren för att få inspiration till frågor att ställa som återkoppling för att leda eleven framåt mot allt högre kvalitet. Du får den här med baktanken att det ska leda och stimulera elever till aktivitet och förbättring:

ProcessmallmedgrundiBloomstaxonomi

Återkoppla omdöme/betyg

När det sedan är dags att förmedla ett summativt omdöme eller betyg så föreslår jag en kommentar som denna: ”Det är kunskapskraven som visar vad du ska kunna vid ett visst tillfälle. Det omdöme/betyg som jag sätter på ditt kunnande är just nu….” Vi vill ju främja det livslånga lärandet genom att trycka på att betyg är något som visar vad eleven kan vid en viss tidpunkt. Vi vill också främja synen på betyg som något som sätts på elevers kunnande eftersom många tänker att betyg sätts på eleven vilket leder helt fel och kan skapa negativa känslor kring personen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: