specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Att pysa eller inte pysa – det är frågan!

Det som inte blir gjort före påsklovet blir inte gjort sägs det i skolan. I varje fall har jag hört det sägas sedan 1994 när jag blev färdig lärare. Hög tid alltså att börja fundera över om det finns kunskapsluckor som behöver täppas igen och om det finns kompetensutvecklingsbehov hos våra elever inför betygssättningen.

Ibland blir det så olyckligt att man på någon skola tänker att undantagsbestämmelsen måste användas för att en elev ska kunna få ett rättvisande betyg. Olyckligt? Ja, för egentligen ska inte undantagsbestämmelsen behöva användas. Här är ett utdrag ur min bok Att sätta betyg, där kollegiet diskuterar undantagsbestämmelsen , ibland kallad pysparagrafen:


Rektor Ulla konstaterar: ”Om vi använder den så kallade pysparagrafen ofta så kan det vara ett tecken på att vi som skola inte förmår skapa den tillgänglighet som vi borde för våra elever.”

Anders bryter in:

”Och det är samma sak med betyget F. Måste vi skriva F i många betygskataloger ska vi se det som ett misslyckande för skolan.”

”Det är lite väl hårt?” Kim suckar djupt och drar ena handen över håret.

”Hårt för vem?” undrar Anders. ”Vårt uppdrag är att ordna en skolgång som är likvärdig. Om vi inte har lyckats med det får det stora konsekvenser för eleverna.”

Ulla backar upp Anders.

”Undantagsbestämmelsen kom till för att se till att ingen elev diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Den är till för eleven, inte för läraren. Vi som ordnar utbildningen måste ändå se till att använda all vår kreativitet för att komma på alternativa sätt att jobba och få syn på vad eleverna kan och hur de kan lära på bästa sätt. Om vi märker att det verkligen inte spelar någon roll vad vi gör, hur mycket stöd en elev än får, hur kreativa vi än är för att skapa alternativa lärvägar och hur mycket tid vi än ger eleven, då kommer det inte att gå att mäta den elevens kunskaper utifrån just denna del av kunskapskravet för E, C eller A. Ja, då kan det vara aktuellt att tillämpa undantagsbestämmelsen.”

Kim har fler frågor:

”Men om en elev inte kan läsa, då kan jag ju inte använda bestämmelsen för det skulle ju underminera hela elevens utbildning om jag gick med på att pysa läsning?”

Anders påminner om Hawking-principen:

”Om vi tycker att Stephen Hawkings intelligens och tankar är viktiga att få ta del av så hittar vi på sätt att komma åt dem. Vi tänker väl på Stephen Hawking som rätt smart?”

Jo, det kan man vara överens om.

”Men han kan inte läsa och skriva och prata på det sätt vi tänker är normalt. Och det vi tänker är normalt blir ofta normen för hur uppgifter ska göras och hur kunskaper ska visas.”

Han låter orden sjunka in lite.

”Om en elev inte kan läsa behöver vi ta reda på några saker. Först, vad menar vi med läsa? Om vi menar läsa med ögonen på papper eller datorskärm kanske vår definition blir ett hinder? Är det synen som gör att det inte går? Eller är det något annat?”

”Det är ju lätt att lista ut om en elev till exempel inte kan gå så blir det blir svårt att dansa. Men om det inte syns på utsidan?”


Undantagsparagrafen kan hjälpa oss att bli ännu bättre på att hitta lösningar för att inte behöva använda den. Här behövs hela kollegiets och elevhälsans fantasi och kompetens för att hitta lösningar, så att skolan inte utsätter eleven för det omöjliga utan för det möjliga. Det viktigaste är att alla förstår att man inte kan pysa i uppgifter och lite här och där. Det är först vid betygssättningen som undantagsparagrafen kan tillämpas.

Det är också viktigt att lyfta vad man tänker är kännetecken för till exempel resonemangsförmåga eller interaktion om man har elever som kan ha svårt för detta på uppmaning. Många elever kan resonera om sådant de tycker är intressant och de kan interagera i vissa situationer men inte i andra. Ibland beror en bristande resonemangsförmåga på att språket inte räcker till eller att ämneskunskaperna inte räcker. Då behövs stöttning eller stöd för att utveckla de bitarna snarare än att tillämpa undantagsbestämmelsen. Återigen är det fråga om hur processen ser ut, från konstruktionen av uppgifter och instruktioner till hur bedömningen går till, som avgör hur man tänker om elevens förmåga. Självklart ska också undantagsbestämmelsen användas om man kan bedöma att eleven, hur mycket stöd och resurser som än sätts in, aldrig kommer att kunna utföra det som krävs för att nå en del av kunskapskravet.

Undantagsbestämmelsen, liksom lagtexten om extra anpassningar, gör det nödvändigt att arbeta systematiskt med ett kollegialt lärande som utgår från de faktiska utmaningar vi möter i den skola där vi verkar. Man kan börja med att se till att alla förstår vad undantagsbestämmelsen innebär och hur den ska användas. Samsyn är en bra början!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: