specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Förebygg dåliga resultat när mörkret faller

Vilken chock! Plötsligt blev det kallt och kvällarna är mörka. Fåglarna har slutat sjunga och jag letar efter reflexer och handskar. Morgnarna fylls med gäspningar, hostningar och täppta näsor. Sena ankomster och frånvaro börjar göra sig påminda. Det är nu vi lägger grunden för hur mycket reaktivt, tidsödande åtgärdsarbete vi kommer att hamna i fram till jul. Jag skulle vilja att elevhälsan tillsammans med lärare funderar mycket mer på vad som kan göras för att förebygga frånvaro, restuppgifter och annat jobbigt som brukar börja synas så här års. Vilka kritiska situationer brukar dyka upp hos er när mörkret faller?

Fem tips för att jobba förebyggande inom ramen för undervisningen senast vecka 42:

  1. Genomgångar under lektioner är sövande och kräver mer energi än vad många har just nu. Varva prat med diskussion var femte minut. Prata 5 minuter – be eleverna berätta för varandra vad de har förstått/lärt/kommit ihåg. Be eleverna skriva ner nyckelord eller nyckelmeningar i ett gemensamt dokument som gemensamt minne. Fortsätt 5 minuter i taget med genomgången. Det gemensamma dokumentet kan tjäna som minne även för de elever som ligger hemma med feber eller minusork. Be en elev spela in genomgången så att den kan skickas eller streamas till elever som är hemma.

 

  1. Har du planerat ett moment som innebär att eleverna ska jobba självständigt under en längre period? Fundera ett varv till om du kan ändra din planering. Momentplanering ger dålig effektivitet och flexibilitet och riskerar att bita sig själv (eller läraren och eleven) i svansen. Tänk igenom vad som är allra viktigast i momentet som gör att du får belägg för att eleverna kan det de ska kunna. Vad behöver de förstå? Vilka ord, begrepp, teorier, modeller, fakta MÅSTE de kunna för att kunna resonera om, analysera, redogöra för det som kursplanen eller ämnesplanen anger? Ju tydligare det är vad du faktiskt är ute efter att veta att eleverna kan, desto troligare att du också får syn på det och kan stötta upp när du ser att något saknas. Det ska vara tydligt vad som ska vara klart varje lektion. En deadline som ligger några veckor bort blir just en deadline som ligger låååååångt bort. Förmågan att hålla deadline tränas inte genom att man talar om att det är viktigt att tänka på. Den tränas av att man gör det, gång på gång och av att man får positiv bekräftelse på att det funkar gång på gång. Längre perioder av självständigt arbete riskerar också att bli en stressfaktor om inte eleverna gör så mycket som det är tänkt. Att efter 3 veckor ha åstadkommit en liten ofullständig text är slöseri med både lärarens och elevens tid. Här är ett exempel på en lista med tydliga mål och syften för självständigt arbete: 

fo%cc%88rva%cc%88ntningar

  1. Prata om det! Det måste uppfattas som helt normalt att man blir lite tröttare när det är mörkare. Det är inget sjukdomstillstånd som omöjliggör ansträngning. Alla vuxna på skolan kan prata om hur de själva gör för att hålla ångan uppe trots att det är svårt. Byt ut ordet MEN till OCH: jag måste plugga franska MEN jag är så trött! Den meningen har redan bestämt sig för att det inte kommer att gå. Jag måste plugga franska OCH jag är så trött innebär att jag ska komma på hur jag ska göra. Låt klassen berätta för varandra vilka tips de har för att hålla sig på benen. Vad ger energi? Vad tar energi?

 

  1. Inse att processer som uppskjutande och dålig motivation triggas ännu snabbare och lättare under denna period. Omotivation är tydligt kopplat till elevernas självförtroende. När det är varmt och ljust och man har ett sommarlov kvar på näthinnan är det lättare att känna självförtroende. Om en elev visar tecken på omotivation ska det ses i ljuset av självförtroende. Ger arbetet eleven möjligheter att känna sig lyckad? Stimulerar uppgiften elevens självförtroende? Återkoppling mot kortsiktiga mål förebygger omotivation jämfört med återkoppling mot långsiktiga mål. Ett mål som är formulerat utifrån kunskapskrav (du ska skriva en uppsats, den ska vara klar om 3 veckor och de här kunskapskraven används) innebär stora risker. Det är för långt bort, målet är för abstrakt och det finns ingen vägledning om hur eleven ska göra. Pröva istället med en checklista som anger både aspekter som är viktiga för betyg så småningom och aspekter som är viktiga för arbetssättet. Återkopplingen kan spegla varje aspekt och den kan eleven ge sig själv, sina klasskompisar och få av läraren. (Mer tips kring hur återkoppling kan främja och förebygga hittar du i min bok Återkoppling för utveckling).

Processmall reflektioner kring process och arbete.png

  1. Hemarbete. Viktigt och bra i många fall men också riskabelt och i en del fall “ovärt” som eleverna säger. För mycket hemarbete kan leda till att elever tänker att de ändå kan göra det viktigaste jobbet hemma och då blir närvaro i skolan inte lika mycket värt. Det kan också leda till att elever tappar ännu mer energi så att de till slut inte orkar gå till skolan. Hemarbete som bedöms och kanske till och med får en bokstav som liknar betyg medför stora risker för många elever. Frånvaro kan bli en effektiv undvikande-strategi för att slippa känna sig oduglig, trött, misslyckad. Hemarbete som bygger på att det ska följas upp på lektionen är främjande. Ta reda på mer om….kan vara en bra start på ett hemarbete. Att titta på en kort film med en genomgång eller att läsa och lyssna på en text är också en lämplig hemuppgift om det följs upp direkt.

Samarbeta! Lärare tillsammans med elevhälsan kan hitta lösningar som har med lärandesituationen att göra.  Meningen “eleven måste lära sig MEN mår så dåligt” har redan tagit beslut om att främjande och förebyggande insatser inte är någon idé. “Eleven måste lära sig OCH mår dåligt” vill hitta möjliga lösningar i lärandesituationen så långt det går. Att lära och få återkoppling på lärandet är en friskfaktor oavsett förutsättningar. 

 

5 comments on “Förebygg dåliga resultat när mörkret faller

  1. joannalundiN
    16 oktober, 2016

    Bra så väldigt bra och handfast! Precis nu när våra juveler tycker det är en evighet till höstlovet och vi lärare har en viss benägenhet att vilja bli ”klar” med massor av saker och öserbpå med deadlines kring arbeten, projekt och arbetsområden så behövs just det här.
    Att diskutera hur gör vi när orken tryter, hur kan vi underlätta på bästa sät?
    Det här ska jag lyfta med kollegorna imorgon! Tack!

    • specialpedagogen
      17 oktober, 2016

      Juveler var ordet! 😊 Jag ser också att det ofta blir en rush inför vecka 44 och jag frågar mig ibland också hur mycket av lärarnas/skolans stress kring det som smittar av sig.

  2. Birgitta SjostrandBirgit
    17 oktober, 2016

    Som motivationsexpert undrar jag över motivationsrutan. Det är bara mål där. Vi vet att som mest är det 40% av en grupp som blir motiverade av mål. Hur motiveras resten i den här rutan?
    Har vi bra sinnestillstånd och motivation klarar vi ju nästan allt. Bra jobbat!

  3. Pingback: Att finna motivation – annastankar.se

  4. Pingback: Att finna motivation - Förstelärare i Hallsberg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: