specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Planera för höstens bästa extra anpassning redan nu!

”Jag kom för sent till nationella provet! Det började inte 9 utan 8” Telefonsamtalet till mamman försatte hela familjen i ett tillstånd av uppgivenhet. Igen. Som de hade föreberett sitt barn på detta!

Den vanligaste svårigheten som lärare och skolpersonal i stort stöter på är när elever inte gör som de ska. Eleverna kommer inte i tid, kommer inte till skolan, missar tider och deadlines, gör inte uppgifter, kommer inte ihåg det viktigaste för att ta några exempel som försätter lärare, elever och deras föräldrar i kaos och frustration. Ett sätt att hantera detta är att hänvisa till att eleverna är nästan vuxna och måste ta sitt ansvar. Tyvärr adresserar inte det själva problemet så det underlättar inte lärarens arbete.

Vi vet att detta troliga extrajobb och denna troliga frustration kommer att infinna sig nästa läsår också. Därför är det idé att redan nu skapa en förebyggande och främjande planering. Ja, det är betygstider men så snart det jobbet kan läggas åt sidan kan vi ägna oss åt utvärdering av året som varit och framåtsyftande planering. Att planera för den mest effektiva extra anpassningen är inte ett ensamarbete utan ett jobb för arbetsgrupper. Några elever kan också vara behjälpta av detta så här i slutspurten. 

Så snart vi ser att en elev visar tecken på svårigheter med att vara i skolan på heltid, komma igång med uppgifter, hitta rätt, hålla tider, hålla ordning på material och att prioritera arbeten så ska skyndsamt extra anpassningar sättas in. Alla som har lite erfarenhet av att jobba med tonåringar vet att det sällan går över av sig självt, att det sällan räcker med en reprimand eller med förhållningssättet “De ska kunna ta ansvar”. Om vi istället tar skollagen på allvar så kan vi ta kontrollen (Kapitel 3.3):

Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).
Stöd i form av extra anpassningar
5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).

Dessa elever behöver alltså ledning och stimulans för att utifrån egna förutsättningar kunna utvecklas. En del av dem som uppvisar dessa svårigheter kan ha en funktionsnedsättning som inte syns på utsidan och då behöver vi kompensera för konsekvenserna av den. Dessa elever kan vi absolut befara att de inte kommer att nå målen och då är extra anpassningar inte att fundera över eller vänta på. Enligt lag.

När det gäller det egna ansvaret säger läroplanen (Kapitel 2.2) att:

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven successivt får (…) ökat eget ansvar.

Det går alltså inte att hävda att eleven ska komma färdig med eget ansvar. Vem ska då hjälpa eleven? Så här säger läroplanen (Kapitel 2.2):

  • Alla som jobbar i skolan ska ge eleverna stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
  • Läraren ska stärka elevens självförtroende samt vilja och förmåga att lära
  • Läraren ska stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter

Jag tycker att det är lämpligt att den som eleven har förtroende för också är den som stöttar förmågan till ansvar genom att ge verktyg för det. Om det inte är en lärare eller mentor behöver man ha klart för sig varför och vem som är lämplig istället. Jag varnar däremot för att låta en specifik person ta hand om detta som en generaliserad lösning för alla elever som uppvisar dessa svårigheter. Det behöver vara någon som har möjlighet att också se över hur undervisningen ser ut och anpassa i den. Helheten är viktigast. Detta inlägg handlar om en extra anpassning, inte om en generaliserad lösning att ta till varje gång elever visar tecken på svårigheter. Är det mentor är det lämpligt att ta det i samband med mentorstimmen. En lärare kan ha avsatt tid i schemat för att fånga upp elever, specialpedagog och speciallärare kan med fördel vara med i mötena. Skollagen igen:

Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt (Kap 3 §8)

Skolans personal får diskutera om det är behövligt att specialpedagogiska resurser ska användas till detta. Det beror ju på hur långt skolan har kommit i arbetet med en tillgänglig skola. Ju mindre tillgänglig, desto troligare att skolans personal anser att det handlar om specialpedagogik.

Nästa steg är att komma underfund med orsaken till svårigheterna. Ofta kopplas denna typ av svårigheter ihop med en oförmåga att passa tider, en ovilja att ta instruktioner, en oförmåga att koncentrera sig. Troligare är att det beror på att det är kaos i hjärnan med alla uppgifter, tider, lokaler, material, lösblad, instruktioner och annat som i skolan har en tendens att flyttas, bytas ut, gälla olika för olika personer. Om vi tolkar fel så kan det tyvärr resultera i fel insatser och då blir de inte arbetsbesparande och hållbara. 

Den bästa extra anpassningen enligt min erfarenhet  är att under en period (I förarbetet till lagen talas om 2 månader som möjlig gräns innan det kan bli tal om särskilt stöd) avsätta 15-20 minuter i veckan enskilt eller i liten grupp för att gå igenom veckan som är nu och veckan som kommer. Jag har länge jobbat med GAFE och då haft ett delat dokument med elever som haft behov av detta stöd. Dokumentet har delats med mentor och i vissa fall vårdnadshavare (om eleven vill). I början kallade jag dokumentet för “studiehjälpsdokument” men gick sedan över till “strategiokument” eftersom jag ville tona ner hjälp-biten och framhålla elevens egen förmåga.

När jag träffar dessa elever (som specialpedagog, lärare eller mentor) visar det sig alltid att de tänker på skolarbetet som en hög som aldrig går att beta av. Det blir övermäktigt och omöjligt. Mitt jobb blir därför att tillsammans med eleven se sanningen i vitögat. Vi gör en lista på allt som ska göras och eleven får ranka uppgifterna från lätt till svårt. Därefter får eleven uppskatta hur lång tid det kan ta att göra varje uppgift. Här visar sig ofta en total oförmåga att uppskatta tidsåtgång! En av de viktigaste studietekniksverktygen är därför att vägleda eleverna i uppskattad tidsåtgång för olika typer av arbeten. Samma uppgift kan uppskattas ta 10 minuter eller 10 timmar! När vi har uppskattat tidsåtgången för alla uppgifter räknar vi ihop timmarna. Det kan landa i ett par timmar eller en arbetsvecka. Syftet är att bryta tankarna kring att det är för mycket och att det inte är någon idé.

Jag skriver vad eleven berättar på en whiteboardtavla, visualieringen är viktig. Vi fotar tavlan och jag lägger in fotot i vårt gemensamma strategidokument.

Skärmklipp 2016-05-22 13.44.18

Därefter skriver vi in alla uppgifter i en veckoplanering. En översiktlig veckoplan har visat sig göra underverk för dessa elever. Det är en form som jag lärt mig av Anna Tebellius Bodin och som jag har utvecklat tillsammans med elever :

MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR/SÖN
Skoldag

Deadlines

prov

Svenska romanen utläst

Matteprov kl 9-10 idrottsdag Tal i engelska Lämna in book review Skriv book review
Efter-

rmiddag/

kväll

Plugga matte 18-19

Kolla tider för matteprovet!

Packa idrottsbag

Skriv tal (40 min)

Läs eng bok

Skriv klart tal (20 min) träna på tal (10 min)

gymmet

Läs engelsk bok

Bio

Köpa dataspel!!!

Först skriver vi in det som måste göras i skolan, särskilt schemabrytande aktiviteter. Därefter får eleven markera med grönt, gult eller rött beroende på hur känslan är inför uppgiften. Rött betyder jobbigt medan grönt är en bra känsla. När man gör så här blir det tydligt att allt inte är rött. Om allt är rött får man bryta ner uppgiften i mindre delar: läsa bok, informationssök, samla data, skriva inledning, skriva disposition och färgmarkera varje del tills man får fram något som inte är rött. Kanske det till slut blir att eleven kan tänka sig att komma till skolan och sitta i cafeterian som grön markering. Jättemycket bättre än att stanna hemma tänker jag.

Det viktiga är att få en översyn, att lära sig att se helhet och mönster istället för detaljer och att snöa in på det jobbigaste. ALLA elever jag har mött på detta sätt uttrycker en stor lättnad och en känsla av att det inte var så jobbigt som de först trodde. Vi trycker på möjligheter och på studierna, inte på elevens moral eller person eller förmåga. Det är studier i fokus och höga förväntningar på att de ska klara det bara de får rätt verktyg och träning.

Flera elever har jag träffat i dokumentet med hjälp av chatt-funktionen istället för ansikte mot ansikte. Mellan våra möten brukar eleverna färglägga själva eller skriva in frågor, funderingar eller tala om för mig när de har lyckats med något. Jag ser när eleverna har skrivit i dokumentet eftersom det då fetmarkerats i min dokumentlista.

Det bästa är ju om detta arbete inte behövs. Om undervisningen och framförallt mentorstimmarna är organiserade så att dessa verktyg är självklara delar. Men vi vet att vi inte är framme där ännu. Då kan detta vara ett sätt att rädda elever som annars skulle ramla mellan stolar. Dessutom är det ett bra sätt att påbörja helhetsarbetet på en skola. När flera möter elever på detta sätt blir det snart tydligt vad som behöver ändras i undervisningen och i skolans organisation. Är kommunikationen med tider tydlig nog? Förstår alla elever hur de ska prioritera i sina arbeten och uppskatta studietiden för olika uppgifter? Behöver vi samla information på ett annat, mer tillgängligt sätt? Behöver pedagogerna bli ännu mer tydliga med de olika stegen i en arbetsprocess? Dessa frågor behöver ofta hanteras när eleven får möjlighet till översyn och helhetssyn på sin lärmiljö. För lärmiljön är ju det vi vuxna har makten att påverka. 

Fler verktyg för att stävja omotivation kan du läsa om i min bok Återkoppling för utveckling! 

3 comments on “Planera för höstens bästa extra anpassning redan nu!

  1. Murre Skyheart
    23 maj, 2016

    Utmärkta råd!🙂

  2. Pingback: Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) | specialpedagogen

  3. Pingback: Bästa och sämsta extra anpassningen? Skolinspektionen har granskat. | specialpedagogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: