specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Summera formativt

Snart jullov och som vanligt har terminen gått ovanligt fort! Fortare för varje år känns det som.

 

Det jobbas frenetiskt med att samla ihop underlag för summativa omdömen eller betyg. I det jobbet är det viktigt att granska utifrån tanken: vad saknas? När jag vet vad som saknas vet jag också vad som gjorts och visats. I början av min lärarkarriär lade jag ner mycket tid på det omvända: vad har gjorts? Vad har visats? Det tog tid och riskerade att föra mig till fel väg, den väg som blir relativ och jämförande. Fokus ska ju inte vara på vilka uppgifter som har gjorts och vilka som eventuellt inte har gjorts. 

Att summera formativt handlar om att lägga fokus på nästa steg snarare än vad som har gjorts och inte gjorts. För mig har det alltid varit lättare att göra en avstämning utifrån allt samlat material snarare än att betygsätta vissa examinationer som sedan blir ett medelbetyg. Examinationer, lektionsaktiviteter, reflektionsloggar, grupparbeten, förhör, uppsatser blir till en sammanvägning som jag kan använda för en diagnos och en prognos: 

diagnos och prognos

Bilden ovan visar gula markeringar som talar om att här har jag sett kvaliteter i arbetet totalt sett. Kommentarerna är elevernas, de pratar och jag skriver vad de säger om hur de ska göra för att komma vidare i utvecklingsmatrisen.

Ibland har jag också (beroende på klassen och på vad vi har kommit överens om) enbart noterat vad som saknas:

Vad saknas?

Jag kan helt enkelt inte säkerställa att eleven kan det som jag har markerat med gult. När elever undrar vad de ska göra för att höja sitt betyg är det detta som är intressant. “Jag har inte sett ÄNNU att du kan detta på denna nivå”

Detta kan bli en väldigt effektiv baklängesplanering: målet är att ta bort markeringarna. Vad krävs för det? Eleven får berätta vad hen ska göra för att lära sig, vad hen behöver för att lära sig och hur hen ska visa sitt kunnande. “Hur kan du visa mig att du kan? Vad behöver du lära dig för att kunna visa? Vad behöver du göra för att visa kunnande? Vem ska du jobba med?”. Om inte eleven vet bestämmer vi tillsammans eller så ger jag ett förslag som eleven prövar. Hursomhelst är det ett sätt att anpassa arbetet efter förutsättningar, behov eller intressen.

Avstämningar och ”vad saknas?” har varit ett sätt för mig att slippa hamna i dokumentation som inte leder framåt. Det är också en metod för att leda eleverna bort från tanken att de kan räkna ut ett medelvärde på betygsatta uppgifter som avgör betyget senare. Det är upp till oss som jobbar i skolan att använda de digitala plattformarna på ett sätt som möjliggör formativ bedömning hela vägen, inte bara inom en uppgift eller ett område. 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: