specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Istället för “för eller emot inkludering” – analysera med hjälp av delaktighetsmodellen

Det är vår förmåga att analysera på individ- grupp- och skolnivå som avgör om vi ska lyckas med inkluderingsarbetet. Vi ägnar mycket tid åt att älta det vi redan vet inte funkar på alla nivåer men hur kommer man vidare?

I USA har man tagit ett viktigt beslut. Man har beslutat att elevers funktionsnedsättning eller inlärningssvårighet ska belysas och analyseras utifrån många olika perspektiv och med hjälp av flera kompetenser. Att använda en enda analysmetod eller ett mätverktyg är nu förbjudet enligt lag:

“… in determining whether a child has a disability … the IDEA requires the use of a variety of assessment tools and strategies to gather relevant functional, developmental, and academic information about the child, and prohibits the use of any single measure or assessment as the sole criterion for determining whether a child is a child with a disability and for determining an appropriate educational program for the child.”

Du kan läsa PM:et i sin helhet här: Memorandum

Det innebär att elever som hamnar i svårigheter inte får utredas av endast en profession. Man är förbjuden enligt lag att förbigå samverkan och många olika perspektiv på svårigheterna.

I Sverige har vi ingen sådan tvingande lag. Vi borde ha det för vi är alldeles för dåliga, ännu, att analysera behoven hos många elever. Antingen analyserar vi inte alls eller så lämnar vi över det arbetet till utomstående aktörer inom vården och då tappar vi helt samverkansperspektivet. Tyvärr. Som tur är har vi SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten, och de har nyligen publicerat ett material som hjälper oss i skolan att analysera utifrån många olika perspektiv. OBS att det inte är ett utredningsmaterial som räcker för individnivån. Men vi kan med detta material ta tempen på verksamheten för att se var det brister för enskilda elever och för grupper och vad nästa steg kan behöva vara.

Delaktighetsmodellen kan användas för att analysera situationen kring elever som hamnar i svårigheter på flera nivåer. Ofta likställs inkludering med delaktighet men hög grad av delaktighet behöver inte innebära hög grad av inkludering påminner SPSM i rapporten Där man söker får man svar. Elever i specialklasser kan till exempel uppleva hög grad av delaktighet även om de är segregerade. Därför hävdar en del specialskolor att de är inkluderande men det kan de inte vara om de inte tar emot alla, istället menar man nog att elevernas delaktighet i många fall har ökat jämfört med tidigare. Inkluderade elever kan uppleva låg grad av delaktighet. Skolan kan ju hävda att de har inkludering som grund men glömmer att undersöka om eleverna känner delaktighet och tillgänglighet. På samma sätt kan elever som placerats i specialskolor uppleva både låg och hög grad av delaktighet och tillgänglighet, allt beror på hur väl man lyckas anpassa miljö och undervisning för eleverna. Detta material hjälper oss att hålla tungan rätt i mun så att vi har fokus på elevens behov och inte skolans inriktning, behov eller ideologi.

Materialet har jag så smått börjat använda tillsammans med pedagoger i olika sammanhang. Graden av delaktighet analyseras med hjälp av sex aspekter:

Aspekterna är beroende av varandra och ju fler aspekter som rankas högt på delaktighetsskalan desto mer delaktighet upplever eleven. Varje aspekt kan analyseras utifrån tre olika perspektiv; undervisning, omsorg och kamratrelationer.

Jag gillar ju att göra om påståenden till frågor och då kan analysfrågorna se ut så här:

  1. Tillhörighet: Har du/eleven/eleverna en formell tillhörighet i en klass eller skola?
  2. Engagemang: Upplever du/eleven/eleverna engagemang i undervisningen? Får du/eleven till exempel möjlighet att arbeta med sina intressen? Hur är ditt/elevens engagemang i aktiviteter på raster och med kamrater?
  3. Samhandling: Har du/eleven/eleverna möjlighet att delta i aktiviteter i undervisning och andra sammanhang på sitt sätt eller är känslan att vara utpekad och annorlunda?
  4. Autonomi. Upplever du/eleven/eleverna kontroll över den egna situationen eller upplevs ett omhändertagande som hindrar utveckling?
  5. Erkännande. Är du/eleven/eleverna accepterad i gruppen? Är skolan väl förankrad i värdegrund som har med tolerans och acceptans att göra? Accepterar och tillåter undervisningen olikheter och tas elevens intressen, förmågor, tankar osv tillvara?
  6. Tillgänglighet. Kan du/eleven/eleverna ta dig/sig fram fysiskt i skolan? Finns alternativa tekniska verktyg som tex särskilda datorer för att kompensera synnedsättning eller hörslinga för att underlätta hörande? Förstår du/eleven instruktioner och syftet med arbetsområden och uppgifter? Stöttar undervisningen utvecklingen av begrepp och språk för att hantera olika situationer?

Dessa frågor är förstås bara ett axplock av de frågor man kan konstruera med hjälp av denna modell. Det viktiga är att påminna sig om att granska huruvida det råder balans mellan utveckling och omsorg. Råder balans mellan utmaning och stöttning? Hur påverkar hela skolans värdegrundsarbete förmågan att inkludera barnet både i lärmiljö och kamrataktiviteter? Har alla lärare förstått och accepterat att uppraget är att främja en tillgänglig undervisning?

Jag tänker att tillgänglighet  också kräver att hela organisationen har en välfungerande struktur så att delaktigheten inte beror på enstaka personer som ibland kan se till att det funkar. Alla funktioner i skolan bör ha en pre-flight checklist som hjälper till att öka tillgängligheten. Vad behover mentor följa upp och kolla? Vad behöver alla elever ha i form av lärverktyg och material? Vad behöver föräldrar ha tillgång till och veta? Vad behöver klassrummen ha? Vad ska alla lärare göra för att främja, förebygga och åtgärda? Hur ska elevhälsan märkas och synas för alla?

Jag upplever att delaktighetsmodellen ger en stadga till diskussioner kring elever men framförallt kring kulturen på skolan. Diskussioner som annars ofta ältas och fastnar i samtal om det man redan vet istället för att leda framåt. Många skolor upplever att det är så många barn som är i behov av särskilt stöd. Där behöver man undersöka hur tillgänglig skolan verkligen är. Är det liknande behov hos många barn? Märks det mer i vissa klasser? Vi hoppar gärna på de enkla sambanden och försvårar en verklig analys. Delaktighetsmodellen tvingar oss att gräva djupare.

Jag hoppas verkligen att många skolor kommer att använda det flitigt, även specialskolor och specialklasser som jag upplever har en tendens att tänka att delaktigheten redan är på plats samt ordinarie skolor som tycker att inkluderingen är klar. Som det står i materialet; delaktighet är en färskvara, den är inte statisk.

PS: SPSM har också ett material som heter DATE som jag kommer att skriva om senare. Ett fantastiskt material som är mer detaljerat. Jag tänker att delaktighetsmodellen ovan är bra att börja med för att lyfta kulturen på skolan i stort och se vad som kan behöver stärkas och vad som behöver tas bort. Därefter kan DATE vara ett bra stöd i det fortsatta arbetet.

3 comments on “Istället för “för eller emot inkludering” – analysera med hjälp av delaktighetsmodellen

  1. Ingrid Dahlberg Nylund
    4 oktober, 2015

    Hej!
    Här kommer min magisteruppsats på samma tema:
    http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:628991/FULLTEXT01.pdf

    Hoppas den kan bidra med fler perspektiv!

    Hälsningar Ingrid Dahlberg Nylund

    • specialpedagogen
      4 oktober, 2015

      Tack, vad spännande! Ska läsas med stort intresse! Återkommer när jag läst!

  2. Pingback: För rättssäker och likvärdig bedömning – skilj mellan teaching och learning targets | specialpedagogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: