specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Vad gör vi med elevernas alla restuppgifter?

Jag får frågan gång på gång och de som frågar är engagerade pedagoger som är oroliga för hur deras elever ska orka med att följa den undervisning som är nu samtidigt som de ska ta igen restuppgifter från tidigare arbetsområden. Ibland ska elever ta igen hela kurser samtidigt som de ska ta sig igenom den kurs som pågår nu.

Det finns förstås olika anledningar till att eleven har hamnat i resthögsituationen men en gemensam nämnare är omotivation eller brist på ork. Omotivation eller brist på ork är inte en bra utgångspunkt för att göra om samma sak igen men nu dubbelt upp. Så vad ska vi göra för att stötta elever som har hamnat här?

Om man som lärare eller skola hamnar i en situation då många elever bygger berg av restuppgifter är det en tydlig indikation på att den formativa bedömningen inte fungerar. Jag tänker att man måste angripa problemet på flera plan samtidigt utifrån ett undersökande arbetssätt. För att undersöka varför resthögen har vuxit och förebygga att det händer igen:

  1. På skolnivå: vilken kunskapssyn dominerar på skolan? Hur ser man på det pedagogiska uppdraget? Kurssystemet har en tendens att lura in oss i ett slags miniuniversitetstänk. “Jag levererar en kurs och eleven ska ta emot den”. Om förmedling av kunskaper, moment, uppgifter är den dominerande synen på det pedagogiska uppdraget är risken stor att eleven hamnar i rest-träsket.
  2. I undervisningen, har eleverna fått möjlighet att ha kontroll över arbetet? Att få en uppgift förmedlad utan att vara delaktig i beslutet kring arbetet och varför det ska göras är avmotiverande. Har eleverna haft insyn i hur läraren tänker kring uppgiften? Ju mindre insyn och ju mindre delaktighet i uppgiften desto lägre grad av motivation.
  3. Har eleven som hamnat i en sits med massor av restuppgifter tillfrågats om upplevelsen av uppgiften? Känns den meningsfull? Realistisk? Möjlig att göra? Varför? Har det funnit en dialog med formativ bedömning som förhållningssätt i processen eller har eleven fått vänta på återkoppling?
  4. Hur ser eleven på kunskap och sin förmåga att lära? Många elever har tyvärr med sig en syn på undervisning som går ut på att den inte är till för utveckling utan endast bedömning. Kan en sådan attityd vara i vägen för att göra uppgifterna? Hur kan man arbeta med den attityden isåfall?

För att åtgärda när resthögen redan har vuxit, behövs också insatser på flera nivåer:

  1. Eleven behöver få alla uppgifter visualiserade. Skriv upp dem och bestäm hur lång tid det kan ta att slutföra dem. Rangordna dem enligt hur stort motstånd eleven känner inför de olika uppgifterna. Ofta är det en uppgift som ligger som en våt filt över andra som egentligen inte är så omöjliga att slutföra. Fokus är på vad som faktiskt är möjligt. Hur lång tid tar alla uppgifter sammanlagt? Att få en siffra kan upplevas som en lättnad, en känsla av att det är möjligt att klara det. Finns tider i schemat som kan användas för att jobba med rester, en i taget?
  2. Finns det ett mönster i de olika restuppgifterna? Är alla skrivuppgifter? Handlar det om uppgifter som skulle ha gjorts självständigt hemma? Handlar det om en viss typ av uppgifter? Om mönstret är tydligt, bestäm tillsammans hur uppgifterna kan lösas på annat sätt än det eleven har prövat och inte fått att fungera
  3. Du som är kurslärare;  vad vill du se när det gäller elevens kunnande? Vad har eleven fortfarande inte visat i förhållande till kunskapskraven? Kanske behövs inte just den här uppgiften? Kan det visas på annat sätt?
  4. Kan det kunnande som ska visas i uppgiften som redan har varit visas igen i en annan uppgift?
  5. Vilka uppgifter kan samköras i flera ämnen? Ett muntligt framförande kan visa kunnande i fler ämnen. Innehållet i framförandet kan visa kunnande i ytterligare ämnen.
  6. Om det handlar om skrivuppgifter som eleven inte har kommit igång med, boka en tid med eleven för att skriva på plats. Undvik att be eleven kontakta dig, det kommer troligen inte att hända utan bestäm tillsammans en lämplig tid.
  7. För att komma igång med en skrivuppgift kan det ibland hjälpa med följande strategi för att lura hjärnan att sätta igång:
Skriv i fem minuter om ämnet utan att tänka på styckeindelning eller ordval. Bara skriv. Ge eleven första delen av första meningen om det behövs. Efter fem minuter, räkna antalet ord. Skriv ner antalet. Skriv i fem minuter till, räkna antal ord. Jämför hur många ord som skrevs denna gång med första fem minuterna. Fortsätt så tills det har blivit en text. Bearbeta den tillsammans eller låt eleven ge förslag till det är klart.

Eftersom vi nu går in i en period då många elever har restuppgifter som ska hanteras innan betygsättning kommer jag att återkomma till strategier för att hantera detta dilemma. För att förhindra att fler hamnar där under vårterminen tänker jag att det är viktigt att fundera över:

  • Om eleven inte har gjort klart uppgiften på två veckor, hur kan den då göras om?
  • Hur kan man som lärare se till att inte vänta på att elever ska göra uppgifter som inte har gjorts i tid?
  • Hur kan eleven vara med och bestämma hur uppgiften ska göras och varför?

Nästa blogginlägg kommer att handla om den viktiga återkopplingen, det viktigaste verktyget för motivation och formativ bedömning.

3 comments on “Vad gör vi med elevernas alla restuppgifter?

  1. Pingback: Vad gör vi med elevernas alla restuppgifter? – En reflektions inlägg från specialpedagogernas front | BFL arbete på Torpskolan

  2. Anna
    24 mars, 2015

    Träffsäkert inlägg, Helena! Uppskattade verkligen att ha dig som handledare under en period på it. i Västerås, lärde mig jättemycket av våra samtal! Fortsätter att följa din blogg för mer inspiration!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: