specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Terminsstart = Affektnivåer-do’s and don’ts

Nu är det oåterkalleligen slut på sommarlovet och det finns väl fördelar med det också! För mig känns det bra att komma in i rutiner igen men jag bävar för allt tidspassande. Jag tänker att om jag bävar, som har erfarenhet både av livets skola och av läroplanens skola, hur bävar då inte våra ungar som står inför en nystart av olika slag?

Så här definierade min elev Amanda begreppet affektnivå:
Vår affektnivå är spännvidden på våran tolerans och reaktion vid nya händelser. Vissa människor har naturligt en högre affektnivå och har då svårare att bibehålla ett lugn vid t.ex överraskningar. Detta kan visas i en omedelbar explosion för t.ex extroverta personer, men också en växande frustration för t.ex introverta personer. Uppgiften för en ledare är att känna av gruppens och individernas affektnivå och sänka den, för att behålla en behaglig stämning.

Amanda har förstått att ledaren har en viktig uppgift här och varför. Hur gör man då? Jag tänker att jag först måste identifiera några kritiska situationer som jag sedan kan anpassa för att förebygga höga affektnivåer.

Båda mina söner fick på uppropet svara “här” när fröken ropade upp deras namn (olika lärare). Sedan fick de högt inför klassen uppge adress och telefonnummer. Fröken satte ribban och klassen fick redan från start en indikation på vem som klarade frågan och vem som inte gjorde det. Jag har alltid undrat vad syftet med den sortens upprop är egentligen, fröken hade ju en lista med alla adresser och nummer så det var inte för att få information om det. Jag tänker också att om man ska lära känna nya människor är det väl inte särskilt vanligt att man börjar med att be om adress och telefonnummer?

Om vi tar Amandas definition av affektnivå som utgångspunkt så blir den här typen av upprop en kritisk situation: “Att inte kunna svara på en så enkel fråga, det måste ju vara fel på mig och vilken skillnad det är mellan mig och de andra i klassen! Alla andra kan utom jag. Jag passar kanske inte i skolan”. Föräldrarna tänker kanske också att de borde ha förberett barnet bättre och så är affektnivån höjd i familjen inför nästa skoldag.

Om jag tog emot nya elever skulle jag tänka mer som Alfons Åbergs nya fröken. Hon berättade för barnen att hon var jättenervös! För hon skulle lära känna massor av barn och dessutom deras föräldrar, och tänk om hon glömmer namnen eller inte klarar det! Allla barnen började skratta och Alfons kunde sänka sin affektnivå. Kanske kan man prata om hur svårt det kan vara att lära sig nya namn och vad man kan göra för att det inte ska kännas så svårt. Jag skulle ta fram min mobiltelefon och fråga barnen om jag fick filma dem i grupper när de säger sina namn så att jag kan titta på filmen efteråt och komma ihåg till imorgon. Kanske kan vi slå vad om att jag kan alla namn imorgon? Hela klassen kan titta på filmerna och lära sig varandras namn. Vips har man gjort uppropet till en lektion i minnesstrategier samtidigt som affektnivån hålls på plats.

Några andra kritiska situationer:
1. Gruppstärkande övningar där alla ska titta varandra i ögonen eller ta på kroppen. För ganska många elever (fler än vi tror) är det en affekthöjare att vara tvungen att bli så nära någon som man inte känner (ännu). Det riskerar att fjärma snarare än att närma. Spara det till inför jullovet istället. Det finns massor av andra övningar, till exempel i Metodbanken eller Lekarkivet. Diskutera med kollegorna om övningen kan utgöra en affekthöjarrisk innan du sätter igång.

2. Överraskningar. Jättekul för många och affektnivåhöjande för en del. Oundvikligt kanske men öppna för att det är tillåtet att känna oro inför det. Kanske kan man bestämma tillsammans vilken roll en elev som är orolig kan ha under överraskningsmomentet? Förebygg att eleven stannar hemma!

3. Grupparbeten. För en del kan det vara så utmanande att det är svårt att ha fokus på själva uppgiften för att det tar energi att navigera i de sociala osynliga spelreglerna. Ge gruppmedlemmarna en tydlig uppgift så förebyggs konflikter och dåligt genomförda arbeten. En kan vara sekreterare som ser till att allt dokumenteras. En kan se till att alla kommer till tals och att alla bidrar på något sätt. En kan vara tidshäxa. Tidshäxan kan använda time timer på mobilen till hjälp eller onlinestopwatch för att hålla tiden. På det sättet kan nästan alla vara tidshäxa.

4. Genomgång av kursens innehåll och krav. Undvik att langa fram centralt innehåll och kunskapskrav det första du gör. Det kommer garanterat att skjuta affektnivåerna i höjden. Gå heller inte igenom betygen första veckan. Se till att fokus är på lärande; vilka förmågor ska ämnet eller kursen utveckla? Hur kan vi se till att alla får en chans att utveckla dem så långt det är möjligt? Att fokusera på förmågorna och utveckling bidrar till ett growth mindset medan ett fokus på betyg och kunskapskrav riskerar att grunda ett fixed mindset. Kunskapskraven är inte rationella förrän det finns något exempel att koppla till dem. Vänta alltså tills ni har skapat eller producerat något som kan jämföras med betygsstegens kunskapskrav.

Nu är det dags! Lycka till och se till att misslyckas minst en gång i veckan – glöm inte att reflektera kring det bara!

3 comments on “Terminsstart = Affektnivåer-do’s and don’ts

  1. Piedra
    21 augusti, 2014

    Nej, film inte! Det kan höja affektiva katastrofalt mycket för en del. Och låt helst bli grupparbeten också. Det finns inget värre; det har jag tyckt i hela mitt liv och tycker fortfarande. Förutom att det är direkt plågsamt så lär man sig inte ett enda dugg.

  2. Martina Åhman
    25 augusti, 2014

    Så här skriver Lightbown om språkinlärning:
    Krashens affective filter- The affective filter is a metaphorical barrier that prevents learners from acquiring language even when apporopriate input is available. Affect refers to feelings, motives, needs, attitudes, and emotional states. Ur: How languages are learned s37
    /Hälsar
    Martina

  3. specialpedagogen
    25 augusti, 2014

    Tack Martina! Jättebra citat att ha i bakhuvudet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 19 augusti, 2014 by in Inkludering, Ledarskap.
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: