specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Bedömer du likvärdigt? Ett självtest!

Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor!

1. Har du i din planering tagit hänsyn till elevers olikheter vad gäller intresse, förmågor, förutsättningar?

a) Ja, det är självklart. Jag kan räkna upp minst 5 konkreta exempel på hur jag har tänkt kring detta.

b) Javisstja! Det borde jag förstås ha gjort!

c) Nej, det är inte mitt jobb. Vad har det med bedömningen att göra?

 

2. Har du aktivt funderat över hur ditt sätt att lägga upp undervisning, uppgifter och examinationer kan skapa hinder för elever och har du kommit fram till hur dessa hinder kan överbryggas?

a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. Dessutom bjuder vi i ämneslaget in specialpedagogen för att få ytterligare perspektiv kring planeringen och eventuella hinder.

b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder.

c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra.

 

3. När du presenterar en uppgift eller ett arbetsområde, visar du då eleverna vad som ska tränas, vad som ska bedömas och hur det ska bedömas?

a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. Jag kollar också att de förstår syfte, mål och bedömningsprocedur.

b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet.

c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt.

 

4. När du presenterar en uppgift eller ett arbetsområde, låter du eleverna vara med i planeringen för hur området ska bearbetas och examineras?

a) Ja, de får reflektera och diskutera i par eller små grupper och dokumentera diskussionen i delat dokument eller i Todaysmeet. Därefter bestämmer vi tillsammans när allas åsikter syns.

b) Ja, de vet att de alltid har möjlighet att säga sin mening även om vi inte alltid aktivt har en demokratisk process kring arbetet.

c) Nej, Skolverket har ju bestämt i centralt innehåll vad som ska göras och jag som lärare bestämmer hur vi gör det.

 

5. När ni jobbar med uppgiften, ser du till att ge återkoppling under tiden?

a) Ja, lektionerna ägnas i hög grad åt återkoppling både från mig som lärare, från kamratbedömning och egna reflektioner kring både uppgiften och arbetssättet.

b) Ja, eleverna får återkoppling vid två tillfällen när de lämnar in delar av uppgiften.

c) Nej, det skulle vara att curla. Jag kommenterar när de har lämnat in uppgiften. Helst via urkund för de fuskar så jämrans.

 

6. Ser du till att ta in information om hur det går för eleverna under arbetet?

a) Ja, eftersom lektionen ägnas åt återkoppling blir det naturligt att jag tar reda på elevernas framsteg och eventuella hinder.

b) Ja, de fyller i en exit ticket på slutet av lektionen ibland.

c) Nej, de visar ju det när de examineras.

 

7. Om du får information från en elev om att det inte går så bra, hur gör du då?

a) Jag punktmarkerar den eleven nästa lektion och ser till att tillsammans ta reda på hur vi bäst gör för att eleven ska komma vidare.

b) Jag säger till eleven att jag finns tillgänglig för hjälp om det behövs.

c) Jag noterar det i en matris så att det blir grund för betyget senare.

 

8. När du bedömer arbeten, ser du till att kollegor hjälper dig att se arbetet från fler perspektiv?

a) Ja, vi ägnar alltid en viss del av våra ämnesmöten till bedömning för att se om vi har samma grund för bedömningen och för att säkerställa likvärdig bedömning. Vi dokumenterar det vi har pratat om så att vi samlar exempel och kan se vår egen utveckling kring bedömningsfrågor. Dessutom bjuder vi in specialpedagogen för att ge ytterligare perspektiv i vissa fall.

b) Ja, vi har ett gott klimat i lärarrummet och delar ofta uppsatser med varandra. Vi tycker nästan alltid lika så vi har verkligen en likvärdig bedömning.

c) Ja, ibland med kollegor som jag litar på och som jag vet bedömer på ett bra sätt.

 

9. När du ska betygsätta en elevs samlade prestationer tar du då hänsyn till både informellt bedömningsunderlag och formellt bedömningsunderlag?

a) Ja, mina elever vet att det informella underlaget är viktigt och jag noterar ofta eller fotar/filmar under lektionerna för att se till att det underlaget finns med i sammanvägningen. Dessutom har ju mina elever alltid reflekterat kring sitt lärande vilket också ger mycket underlag som är mer informellt än formellt.

b) Ja, man har ju en magkänsla för vad eleverna går för även om jag kanske inte alltid är så tydlig med det för eleverna.

c) Vad är informellt bedömningsunderlag?

 

10. Om du i ditt ämne har nationella prov, hur tungt väger de i din sammanvägning av elevens prestationer?

a) Det är ett dilemma för å ena sidan ska NP inte väga tyngst, å andra sidan ska vi rapportera in till Skolverket hur resultaten ser ut jämfört med slutbetygen. Jag har ändå sett till att ha så mycket underlag att jag lätt kan se om en elevs resultat på NP markant skiljer sig från övriga prestationer under året. Därmed kan jag alltid visa underlag för att visa att ett annat slutbetyg än NP-resultatet är rimligt. Dessa fall diskuteras alltid med specialpedagogen och ämneslaget för att se till att bedömningen är nyanserad och utgår från flera perspektiv.

b) Det är problematiskt att en del elever som har visat stor potential presterar dåligt på NP. Jag är osäker på hur de ska bedömas.

c) Det väger tyngst, jag ser det som ett slutprov.

Resultat:

Om du känner dig mest hemma i a-svaren är det bara att gratulera-du har en god grund för likvärdig bedömning!

Om du känner dig mest hemma i b-svaren är du på väg. Kanske är det ett bra utvecklingsområde för dig nästa år? Här är tips på några böcker att använda som fortbildning:

Betygssättning, en handbok av Gustavsson, Måhl & Sundblad.

Formativ bedömning i praktiken av Helena Wallberg (det är min blogg så jag får slå på min egen trumma!)

Sambedömning – Skolverket

Allmänna råd för bedömning och betygsättning – Skolverket

Om du känner dig mest hemma i c-svaren tycker jag att du ska byta yrke. Punkt.

3 comments on “Bedömer du likvärdigt? Ett självtest!

  1. Pingback: Lärmoduler i bedömning | Min undervisning

  2. Pingback: Mitt öppna klassrum

  3. Pingback: Betygsättning! Några tips för att öka bedömningssäkerheten | specialpedagogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: