specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Framgångsfaktorer för inkluderande undervisning enl Skolinspektionen

Skolinspektionen har publicerat en rapport om ur undervisningen fungerar inom introduktionsprogrammen (Kvalitetsgranskning rapport 2013:6). Eleverna på dessa program har inte tillräckliga betyg för att komma in på gymnasieprogram. Det handlar alltså om elever i behov av stöd för att nå studiemålen. Det handlar om elever som har varit med om att misslyckas många gånger och som har låg motivation för att försöka igen.  Jag tänker att Skolinspektionens rapport lätt kan appliceras på skolan i stort och att det finns mycket att lära av deras observationer och slutsatser. Jag har läst rapporten och samlat de fallgropar och framgångsfaktorer jag ser. Du hittar också en lista med råd i själva rapporten, min lista är lite längre och jag kopplar också mina fynd till formativ bedömning som förhållningssätt. Min övertygelse är ju att ett arbetssätt som bygger på formativ bedömning skulle minska antalet elever som vi nu anser är i behov av stöd.

Jag har delat upp denna bloggpost i fallgropar och framgångsfaktorer och det är vad jag har hittat i rapporten som jag delger. Jag skriver i presens även om rapporten avser observationer som har gjorts eftersom jag tror att deras observationer och slutsatser gäller generellt.

Fallgropar enligt rapporten

Lärare och mentorer som har goda relationer med eleverna men som inte använder kunskapen om elevernas intressen och personligheter för att driva dem framåt i studierna. Relationerna blir något som sköts vid sidan om skolarbetet som utformas främst för att se till att lokaler, schema och lärartjänster fungerar väl.

Traditionella prov med resultat i form av poäng eller betyg.

Undervisningens innehåll och arbetssätt är förutbestämt av läraren och samma gäller för hela gruppen. Jag gissar att det även handlar om att arbetet planeras utifrån styrdokumenten i första hand och att elevernas behov glöms bort av rädsla att inte kunna bocka av de mål som elevernas förväntas nå. Några lärare uppgav vikten av att alla gör samma saker för att stärka gruppkänslan men effekten blev att flera elever gjorde annat som datorspel eller lyssna på musik istället för att arbeta.

Lärare tänker att elevinflytande nås genom att eleverna får välja bok, i vilken ordning arbeten ska göras eller när proven ska skrivas.

Lärare sätter tygghet och trivsel i första rummet och vågar inte utmana eleverna att pröva nya uppgifter eller arbetssätt.

Planeringen av arbetet har inte som syfte att höja motivationen.

Arbetet utförs enskilt av eleverna. Enskilt arbete sågs som samma sak som individualiserat arbete.

Skolan som helhet värnar om elevernas behov att vara för sig själva vilket begränsar möjligheterna att utvecklas och formulera strategier för att klara av att vistas i miljöer med andra människor. Dessa skolor hade som enhetslösning att separera elever i behov av stöd från elever på de vanliga gymnasieprogrammen.

Elevhälsan fungerar som ett bollplank för lärare och mentorer utan att själva träffa eleverna. De jobbade vid sidan av det ordinarie arbetet med att planera studier och utvecklingsplaner. Elevhälsan sågs inte som en viktig faktor i arbetet.

Ett förhållningssätt som bygger på att eleverna måste anpassa sig till de förutsättningar skolan har och kan ge.

Framgångsfaktorer enligt rapporten:

Lärare som kan ta med eleverna mer systematiskt i planeringen av arbeten utifrån deras intressen och viljor.

Lärare som uppmuntrar eleverna att framföra åsikter och tankar kring planeringen.

Lärare som uppmuntrar eleverna att komma på egna lösningar på problem eller situationer.

Lärare som utmanar eleverna och får dem att pröva nya saker.  Jag tänker att detta går att göra om man har en tillåtande attityd till misslyckanden. Jag tänker också att det kräver att man struntar i matriser och summativ bedömning av prestationer och istället fokuserar på utveckling.

Lärare som formulerar en uppgift som eleverna kan lösa på flera olika sätt.

Lärare som organiserar arbetet så att eleverna kunde lösa uppgifter kollaborativt. Enskilt arbete används med ett uttalat syfte, till exempel att eleven behövde arbeta själv för att höja sitt självförtroende. Gemensamma teman eller projekt möjliggör enskilt arbete men med inslag av diskussioner och grupparbeten.

Formativ bedömning av elevernas prestationer i en kontinuerlig process. Det är viktigt att här understryka att formativ bedömning inte är samma sak som att notera prestationer i en matris utan ett arbetssätt där eleverna ständigt får återkoppling kring arbetet och arbetssättet (min anmärkning).

Skolor som låter elever i behov av stöd delta i grupper med elever på de vanliga gymnasieprogrammen vid vissa tillfällen i veckan. Därmed får eleverna en möjlighet att på ett systematiskt sätt och med ett tydligt syfte arbeta tillsammans med andra (min anmärkning).

Skapande och praktiska aktiviteter hjälper eleverna att hitta motivationen. En undervisning som bygger på varierande arbetsuppgifter med motiverande, engagerande och inspirerande aktiviteter (utifrån elevernas synsätt, min amärkning) hjälper eleverna att klara studierna som helhet. Uppgifter som är “på riktigt” upplevs som meningsfulla enligt eleverna.

En elevhälsa som deltar i kartläggninar och utredningar och är med i planeringsarbete och utvecklingsplaner. En elevhälsa som är tillgänglig för eleverna och jobbar med att aktivt söka upp elever bidrar till positiv utveckling.

Ett förhållningssätt som bygger på att alla elever kan nå målen om utbildningen anpassas till deras behov och förutsättningar.

Hur korrelerar framgångsfaktorerna ovan med formativ bedömning som förhållningssätt? Jag ser främst följande kopplingar (även om det går att tolka fram fler!):

Höga förväntningar på elevens prestationer betyder att man behöver visa vad man förväntar sig vilket är förutsättningen för att kunna bedöma formativt.

Att uppmuntra eleverna att formulera egna strategier och lösningar för att lösa problem och uppgifter är en viktig del i formativ bedömning, det vill säga bedömning av arbetssätt likväl som bedömning av prestationer.

Skapande aktiviteter måste bedömas i en process för att komma framåt. Att utnyttja tiden för att vara aktiv gör att formativ bedömning kan ske kontinuerligt istället för vid vissa tillfällen utanför lektionstiden.

Kollaborativt arbete kan lättare bana väg för kamratbedömning.

En tillåtande attityd till misslyckanden. Att bedöma alla prestationer summativt kan leda till rädsla att prestera och utvecklas. Att istället bedöma utifrån ett utvecklingsperspektiv och hitta styrkor likväl som utvecklingspotential bidrar oftare till strategier och risktagande.

Att ta tillvara på elevernas syn på hur undervisningen fungerar är fundamentet i formativ bedömning.

Ett kollegialt samarbete behövs för att arbeta fram konkreta metoder och planer för att få framgångsfaktorerna på plats. Jag blir lite eld och lågor faktiskt, rapporten visar att det inte är omöjligt att få till en mer inkluderande verksamhet och det behöver inte kosta skjortan vare sig ekonomiskt eller tidsmässigt!

 

One comment on “Framgångsfaktorer för inkluderande undervisning enl Skolinspektionen

  1. Pingback: Growth mindset – Dweck är bekymrad över missuppfattningar | specialpedagogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: