specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Att lägga grunden för formativ bedömning i skolan – vad kan skolledare göra?

På skolans ledarkonvent arrangerat av Skolporten höll jag ett litet mini-föredrag på temat formativ bedömning och hur man som ledare i skolan kan bana vägen för ett gott utvecklingsarbete inom formativ bedömning. Jag tänkte dela med mig av de tankar jag förde fram under föredraget.

Det har väl inte undgått någon att jag är inspirerad av och fascinerad av John Hatties forskning Hatties fundamentala frågor är en bra utgångspunkt varje gång man vill ta beslut om något:  var är jag/vi? vart är jag/vi på väg? hur ska jag/vi komma dit? Att ständigt fråga sig detta på alla plan, med eleven, gruppen, klassen, läraren, kollegiet, ledningen, organisationen sätter automatiskt igång en formativ bedömning av läget.

Var är vi nu i skolvärlden då när det gäller arbetet med formativ bedömning? Jag tror att många har fastnat i ett träsk av matriser. Matrisen används som bevisföring. Man tror att matrisen skapar formativ bedömning. Man tror att formativ bedömning är ständig bedömning av elevprestationer. Man tror att dokumentation är att notera i en matris. Matrisen har blivit garanten för formativ bedömning. I själv verket är den bara ett verktyg för ett förhållningssätt som kräver långt mer än en matris och dokumenterade elevresultat.

Vart ska vi då? Dylan Wiliams har i sin forskning delat in formativ bedömning i tre tidsspann: lång tid (kommentarer och förslag till förbättringar kommer 4v-1 år efter prestationen) medellång tid (2-4 v) kort tid (minut för minut, timme för timme). Den effektiva bedömningen är den korta – alltså är det dit vi ska för att nå goda elevresultat. Vi behöver nå ett förhållningssätt och ett arbetssätt som ska genomsyra undervisningen för att den formativa bedömningen ska ge goda elevresultat.

Hur ska komma dit? Ska vi riva alla matriser kanske? Nej, men genom att få till goda system och en insikt om vad matrisen ska användas till. Precis som eleverna behöver reflektera för lärande behöver lärare göra det. Det du som ledare kan göra är att tydligt markera att nu ska alla lärare:

  • förhålla sig till formativ bedömning genom att sätta upp egna mål

  • auskultera hos varandra

  • systematiskt träffa andra lärare och reflektera över det formativa arbetet och över bedömningsarbetet.

Det som Hatties forskning visar ger goda resultat för elever är följande 10-i-topp. (Det är min tolkning av resultaten):

1. Självskattning och tydliga/höga förväntningar

2. Kamratbedömning och dialog kring HURet

3. Formativ bedömning av undervisningens effekter & modellering av uppgifter

4. Lärarens trovärdighet

5. Formativ bedömning i process

6. Micro teaching (videoinspelade korta lektionspass som analyseras)

7. Klassrumsdiskussioner

8. Flera perspektiv på situationen för elever i svårigheter

9. Tydlighet

10. Effektiv återkoppling

Det är värt att notera att effektiv återkoppling som är viktig ändå kommer först på tionde plats. Att notera i en matris och förmedla kommentarer från lärare till elev har alltså mindre effekt än när eleven själv förmår göra egna bedömningar kring det egna lärandet. Jag tänker att denna lista även borde vara applicerbar på lärare eftersom läraryrket i hög grad är ett lärande yrke.

Hur kan man då som ledare skapa grogrund för att nå topp-tio enligt Hattie? Jag kopplar några exempel från min egen erfarenhet till Hatties resultatlista. Syftet är att ge inspiration om vad som kan göras rent konkret.

#1: Självskattning och tydliga förväntningar

På vår skola har varje lärare som första uppdrag att skriva em lärardeklaration inför läsåret (som vi kallar läråret). Rektor talar om vad som ingå i denna lärardeklaration och här ingår till exempel några mätbara mål, några strävansmål och några begrepp att förhålla sig till. Att vara tvungen att förhålla sig till ett begrepp kan kännas svårt och det är väl själva idén med att reflektera, att med blod svett och tårar tvinga sig själv att formulera sina tankar kring något för att synliggöra sin egen process. Det möjliggör också en individualisering, någon kanske inser att målet är att ta reda på vad begreppet betyder medan någon annan vill utveckla en specifik del av sitt arbete med formativ bedömning. Tanken med att formulera sina egna mål och att reflektera kring den egna insatsen är att synliggöra det som förut varit tyst kunskap. I skolans värld är det mycket som man “bara vet”, men om vi lyfter det till ytan och tvingas prata om det blir också den tysta kunskapen synlig och då går det också att göra bedömningar utifrån de egna målen och fråga sig själv: vad är jag nu? Vart ska jag? Hur ska jag komma dit?

#2: Kamratbedömning och diskussioner kring Hur:et

#3: Utvärdering av undervisningens effekter

Hos oss är auskultationer systematiserde. VI första arbetslagsmötet bestämmer alla vilka par som ska auskultera hos varandra och det bestäms när det ska göras och när det ska följas upp. Populärt? Nej, inte alltid men nu är det ganska avdramatiserat. Det viktiga med att ledaren bestämmer att det ska göras är att det blir gjort och det blir inga diskussioner kring om det ska göras eller om man vill göra det. Syftet är glasklart: inspireras av varandra och lyfta goda exempel. Auskultationer ses gärna traditionellt som ett tillfälle att granska läraren. Ibland får jag höra att det inte är någon idé att komma en lektion eftersom eleverna ska jobba i grupper och det blir ingen genomgång. I själva verket är det ju mycket bättre att besöka en lektion där eleverna jobbar eftersom det är då det syns vad undervisningen har för effekt på elevernas lärande.

#4: Lärarens trovärdighet

Vi har skrivit om kunskapskraven så att eleverna ska förstå dem. Grundtanken var att alla elever skulle förstå men det som hände var att lärarna började förstå och prata om styrdokumenten som något som faktiskt genomsyrar verksamheten. Genom att göra egna tolkningar och skriva ner dem i ett hanterbart språk skapade lärargrupperna ett gemensamt språk och tröskeln för att prata och synliggöra kraven i klassrummet blev märkbart lägre. Det var inte längre något som gjordes av några få, alla gör det. Det blev också tydligt för alla lärare hur lika kunskapskraven är i olika ämnen vilket förenklade samarbeten över ämnesgränserna.

Vår skola har systematiska möten med andra skolor i nordöstra Stockholm, både kommunala och enskilda skolor. Syftet är likvärdig bedömning och även om olika grupper jobbar lite olika inom samarbetet har en stor del av träffarna handlat om sambedömning av elevarbeten. Om man måste förklara hur man menar med en bedömning för andra lärare måste man också göra det klart för sig själv. Då ökar trovärdigheten hos alla lärare när det gäller grunden för bedömningar.

Det du som ledare kan göra är att tydligt markera att nu ska alla lärare:

  • förhålla sig till formativ bedömning genom att sätta upp egna mål
  • auskultera hos varandra
  • systematiskt träffa andra lärare och reflektera över det formativa arbetet och över bedömningsarbetet.

Hatties frågor ligger som en gloria över alla och används kontinuerligt: var är vi nu? Vart ska vi? Hur ska vi komma dit?

Churchills kloka ord får avsluta denna blogg för utan det förhållningssättet är det svårt att få till en grupp som vågar pröva sig fram: Success consists of going from failure to failure without loss of enthusiasm.

One comment on “Att lägga grunden för formativ bedömning i skolan – vad kan skolledare göra?

  1. Pingback: Att lägga grunden för formativ bedömning i skolan – vad kan skolledare göra? | Utbildning i Svedala

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: