specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

John Hatties TED-talk igår: ”Why are so many of our teachers and schools so successful?”

Jag hade nöjet att tillbringa lördagen i Norrköping för att ta del av bland andra John Hatties föredrag. Först vill jag ge en eloge till gänget som står bakom alla TEDx-events i Norrköping, välordnat och vilken grej att få dig John Hattie himself!

Vad sa då Hattie? Hans föredrag hade rubriken: “Why are so many of our teachers and schools so successful?”. En frisk fläkt i en tid då skolan mest granskas utifrån ett felsökarperspektiv. Faktum är att skolor och lärare lyckas i stor utsträckning menar Hattie. Det är i själva verket svårt att misslyckas med sitt uppdrag i skolan. Väldigt få saker ger negativ effekt på elevers lärande enligt Hatties studier. Här finns, tror jag, en nyckel till lärares i många avseenden låga status. Till skillnad från många andra yrken som kräver hög utbildning är lägstanivån på kraven på lärare väldigt låg. Som Hattie påpekade borde vi inte nöja oss med lärargärningar som är helt ok. Vi borde ine nöja oss heller med undervisning som ger ganska bra effekt. Vi borde fokusera helt på undervisning som bevisat ger effektstorlekar på över 0.40.

Vad är det för något som ger effektstorlekar på över 0.40 då? Hattie passade på att slå hål på många myter som att det gör skillnad om det är många elever med invandrarbakgrund eller som kommer från fattiga förhållanden. Politiska åtgärder som mindre klasser, karriärtjänster eller bonuslöner ger mycket små effektvinster. Det innebär ju, tänker jag, att politikerna kan lova ganska mycket som slår populistiskt utan att behöva bekymra sig över negativa effekter för de är försumbara. Precis som lärare inte behöver bekymra sig över det eftersom det mesta hjälper men i liten utsträckning. Jag förvånas över att jag inte har hört någon politiker nämna Hatties forskning ännu men det kommer kanske. Eller inte vid närmare eftertanke eftersom hans studier slår hål på deras förslag oavsett varifrån de kommer. Det kanske också är riskabelt för politiker att följa Hatties råd och börja prata om vad som faktiskt händer i klassrummen och lägga sig i där.

Tillbaka till de framgångsrika lärarna och skolorna. Om vi nu istället tar 0.40 som utgångspunkt för förväntningar på undervisningen, vad ska man då ta fasta på och jobba för? Här är några förslag från Hattie:

  • Lärare som tillsammans utvärderar effekten av den egna undervisningen når 0.93 i effektstorlek. Att på allvar jobba tillsammans för att prestigelöst titta på och diskutera hur det man gör utvecklar eleverna är det allra viktigaste och är helt oberoende av elevtyper, elevunderlag, ekonomiska och materiella resurser.

  • Att visa eleverna vad man förväntar sig, utarbeta framgångskriterier för arbetet och sedan vägleda eleverna i rätt riktning ger en effektstorlek på 0.77. (Formativ bedömning helt enkelt, min anm).

  • Misslyckanden och fel välkomnas som en naturlig del av lärandet och möjligheter att utvecklas. Lärare som lyckas skapa ett klimat där detta är förhållningssättet når en effektstorlek på 0.72.

  • Prov och utvärderingar används som ett sätt att ge återkoppling till läraren om hur undervisningen fungerar och inte som ett sätt att samla betygsunderlag. Då kan man nå effektstorlek 0.72.

  • Att hamna rätt i proportionerna mellan ytlig kunskap och djup kunskap ger en effektstorlek på 0.71. (Kanske kan Blooms taxonomi hjälpa både lärare och elever att träna på det tänker jag?)

  • Att inte veta eller kunna något ska ses som en möjlighet så att eleven triggas att hamna i den proximala utvecklingszonen. Lyckas man med det når man effektstorlek 0.60. Det här är svårt tycker jag men bedömningsmallar och utarbetade förväntningar är en god start. Man behöver inte nöja sig med det som står i mallen, det är viktigt att också gå utöver den och inte nöja sig.

Hattie avrundade med att understryka vikten av tillit som en grund för att acceptera försök och se misslyckanden som möjligheter. Att misslyckas är ju ett sätt att träna strategier för att lyckas bättre nästa gång. Här vill jag slå ett slag för att ta de berömda betygsmatriserna med lite salt. Om vi hela tiden noterar prestationer i en matris som ska utgöra bevisföring i betygsättningen, hur kan vi då se till att samtidigt uppmuntra misslyckanden? Som jag skriver i min bok är det alltför många elever som upplever att misslyckanden läggs i “inte-A-kolumnen” i matrisen. Jag avslutar med ett citat av John Hattie: “Not everybody is excellent from day one”.

4 comments on “John Hatties TED-talk igår: ”Why are so many of our teachers and schools so successful?”

  1. Pingback: ”Why are so many of our teachers and schools so successful?” – bloggartikel | Utbildning i Svedala

  2. suburbianwife
    18 november, 2013

    Intressant!
    har sedan knappt två år tillbaka min son på internationella skolan i Bangkok. Vi ser och njuter varje dag av vår sons lycka och glädje när han ska till eller kommer från ISB.
    Lärare som arbetar engagerat med sina elever. En skolmiljö som ställer skyhöga krav på sina elever – men där eleverna också lyckas. Treterminsbetyg- funkar jättebra! Skoluniform – inga problem kidsen har gärna sina PEshorts (gympauniform) varje dag även om skolans regler är endast uniform under skoltid. En skola som är knytpunkten här samlas familjerna och skolan är öppen mot passerkort. Här är stommen: skolledningen jobbar öppet och informativt till föräldrar MEN den största skillnaden är dock föräldrarna är aktiva och engagerar sig i skolans aktiviteter och elevernas presentationer oavsett om du sitter i kassan ELLER är Asienchef för ditt kontor kommer du till skolan och deltar när skolan bjuder in till elevevenemang!
    Detta är en skola där vi får betala väldigt mycket pengar och här finns barn som går på stipendier/ fonder om deras föräldrar inte har råd.
    Jag var emot allt vad privata skolor hette förut. Jag är lärare i kommunala skolan i en kommun i södra Sverige! Men mådte säg… Perspektivet förändrades och jag hoppas att ni där hemma också lyckas förämdra perspektivet.
    tack för din mycket bra summering av Hyatt hoppas fler kan ta till sig det!

  3. Anna-Lena Holm
    22 november, 2013

    Vilket bra och intressant inlägg aoch spännande att få lyssna på Hattie live, något våra beslutande politiker skulle behöva göra. Jag skulle gärna vilja lägga upp en länk till det i facebook-gruppen ”Forum Specialpedagogik. Vad säger du om det? Vänliga hälsningar Anna-Lena

    • specialpedagogen
      24 november, 2013

      Hej Anna-Lena!
      Tack och det får du gärna! Jag hade missat den gruppen vilket gör mig bedrövad men nu går jag med om jag får!!!/Helena

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: