specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Högre krav i skolan! Fem förslag för att höja kraven

I SvD idag skriver Maria Ludvigsson apropå DN-artikeln om att finska elever mår sämre än svenska så här: ”som om kunskap och högre krav leder till sämre psykisk hälsa. Märkligt retoriskt stilgrepp”. Det är nog Maria Ludvigsson själv som snubblar över sitt retoriska stilgrepp för vem har påstått något annat än att förståelse leder till god psykisk hälsa? Det handlar ju om HUR kraven ställs och hur de följ upp, inte ATT ha höga krav. Höga krav har blivit ett urvattnat begrepp på grund av den onyanserade skoldebatt som förs.

Här är mina fem förslag för högre krav i skolan i syfte att skapa god ordning, arbetsro och förutsättningar för god förståelse hos elever:

1. Lärarhögskolan (och rektorer) måste höja kraven på kompetens inom pedagogiskt ledarskap så att lärare kan leda lektioner utan att eleverna behöver tampas med oljud eller oordning i klassrummet. Pedagogiskt ledarskap innebär att söka andra vägar än straff, varningar och kvarsittning för att komma tillrätta med beteendeproblem i klassrummet. Det betyder verkligen inte att stök och bråk är tillåtet, det är i själva verket ett tecken på att det pedagogiska ledarskapet brister.

2. Lärare behöver ha höga krav på sig att fortbilda sig i pedagogik och forskning om hjärnan och kognition,inte enbart i ämneskunskaper. Dessutom ska det vara höga krav på att diskutera pedagogik och nya kunskaper i lärargrupper. På så sätt skapas förutsättningar att hitta arbetsformer som höjer elevers förståelse och möjligheter.

3. Lärare måste ha höga krav på sig för att släppa tanken på att allt löser sig om de hittar på tillräckligt roliga uppgifter. Uppgifter formas tillsammans med elever för att bli effektiva för verklig förståelse.

4. Skolan ska ha höga krav när det gäller inställning till inkludering. Att hävda att man inte har resurser nog är inte godtagbart. Att hävda att vissa sorters elever inte hör hemma i”vanlig” skola eller i ett ”vanligt klassrum” (vad nu ”vanligt” är) är inte godtagbart och inte förenligt med de höga krav vi ska kunna ställa på skolan.

5. Lärare ska ha höga förväntningar på sina elever och tillsammans med eleverna jobba för att nå högt uppsatta mål. Det kräver av lärarna att de tydliggör vad, varför och hur och ALDRIG lämnar eleverna själva att lista ut vad som krävs.

Vi som kan det här med pedagogik (faktiskt till skillnad från de flest journalister, det är ingen värdering utan en helt naturlig följd av olika utbildningar) vet att lösningar på problem som uppstår i skolmiljöer finns i kartläggningen av situationen som eleven befinner sig i, enskilt och tillsammans med andra. Det kanske för en lekman kan te sig konstigt när det känns lättare att helt enkelt be ungen veta hut eller kasta ut den men vi som jobbar i skolan har höga krav på oss för att åstadkomma hållbara lösningar för alla som vistas där och för elevens lärande för livet.

2 kommentarer på “Högre krav i skolan! Fem förslag för att höja kraven

  1. michaeleriksson
    15 juli, 2013

    Jag är mycket positiv till en höjning av kompetensen i skolan—om nu pedagogisk eller facklig.

    Dock misstänker jag att dina ideer faller i kategorin ”lättare sagt än gjort” (precis som de flesta andra skolreformsideer som har provats i praktiken). Dels tror jag inte att genomsnittslärare (om jag har fel, då definitivt medlemmar av den undre fjärdedelen) har tillräckligt mycket huvud, vilja, och tid (och andra praktiska restriktioner). Man måste alltså väcka viljan och skapa dem praktiska möjligheterna (vilket kan ses som en del av ditt förslag) men kommer knappast förbi huvudet. Dels finns det faktorer som gör att även en pedagogiskt högkvalificerad lärare kan ha problem, framförallt storleken av dem moderna klasserna.

    Gilla

    • specialpedagogen
      15 juli, 2013

      Jag förstår vad du menar och håller med dig. Min avsikt är att vända resonemanget från allt prat om högre krav på elever till högre krav på lärare eftersom det är där förutsättningarna skapas. Det verkar ju som om mindre klasser inte har någon effekt på elevers resultat så länge lärare inte ändrar på undervisningen men självklart borde det bli lättare att nå alla om gruppen är mindre även om det nog är en mindre viktig faktor än lärarens förhållningssätt. Tyvärr är det nog så att all skoldebatt förs inom kategorin ”lättare sagt än gjort” efyersom allt kokar ner till vad som görs i klassrummet. Men en medvetenhet om det så att vi inte snöar in på strukturella hinder tror jag är en början iallafall! Tack för din kommentar, spännande att debatten nu kan föras i fler forum än tidigare!

      Gilla

Lämna ett svar till michaeleriksson Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Rektor Reflekterar

Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse