specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Betygsättning, en handbok av Gustavsson, Måhl och Sundblad: därför måste du läsa den!

Precis som det står redan i första kapitlet i boken Betygsättning, en handbok, nyss utgiven på Liber, är detta första gången det faktiskt finns en handbok i hur man sätter betyg. Jag undrar vad det beror på,  bedömningsfrågor utgör en stor del av lärarens vardagsarbete med eleverna. Att det först nu finns en kursbok för denna viktiga del av arbetet är alltså på tiden!

Den första delen av boken handlar om styrdokumenten och kopplingen till bedömning och betygsättning. Denna del avslutas med frågor där jag som läsare kan pröva hur väl jag har förstått hur och vad jag ska göra som betygsättare. Här hade jag önskat att författarna bifogat ett eget resonemang för det är verkligen inte lätt att veta om jag resonerar så som det är tänkt! Senare i boken förs nämligen mycket givande resonemang kring olika sätt att dokumentera och bedöma och jag uppskattar deras sätt att problematisera dessa delar.

Författarna är noga med att betona rättsäkerheten kring betygen och föreslår en arbetsgång i sju steg för att säkerställa detta:

1. Bestäm vilka arbetsområden som ska behandlas

2. Bestäm i vilken ordning arbetsområdena ska behandlas

3. Bestäm hur det förväntade resultatet ska beskrivas

4. Bestäm vilka examinationsuppgifter som ska genomföras och hur resultaten ska beskrivas

5. Bestäm hur och när resultaten ska översättas till kunskapsomdömen

6. Bestäm hur och när skriftliga omdömen ska ges

7. Bestäm hur och när betyg ska sättas

Det är omöjligt i en bloggpost att gå igenom alla stegen i mer detalj men jag upplever att denna arbetsgång skulle fungera bra som ett sätt att på djupet skapa ämnesövergripande arbeten. Det är också ett bra sätt att planera för processen i ett arbete, alltför ofta eftersatt då fokus riskerar att bli på uppgiften i sig och inte på vägen till slutarbetet eller förväntat resultat.

För att klara av att arbeta enligt denna tågordning behövs också en rejäl dammsugning bland alla begrepp kring bedömning som florerar just nu. Det är i grunden positivt tror jag och ett uttryck för att många tar det på allvar och försöker navigera rätt. Denna bok gör upp med några av uttrycken och pekar på vikten av ett gemensamt språk. Vi bör klargöra och göra skillnad mellan:

– kunskapsomdömen

– kunskapskrav

– sammanvägningar

– betygsättning

“Bedömning används endast för bedömningsinstrument. För betygsättning används termerna kunskapsomdömen, kunskapskrav och sammanvägningar”. Lärare bedömer elevers prestationer men för att kunna betygsätta behövs att bedömningen översätts till kunskapskrav och att man sedan gör en sammanvägning av kunskapsomdömen.

“Bedömning är inte samma sak som betygsättning”. Författarna menar att ordet bedömningsmatris är felaktigt och bör bytas ut till ordet “utvecklingsschema”. Skolverkets egna bedömningsmatriser är med författarnas terminologi egentligen utvecklingsscheman att använda för att översätta bedömningar vid vissa tillfällen i syfte att översätta prestationer till kunskapskrav. Puh! Är ni med?

Om jag har förstått boken rätt så översätter jag det hela så här:

1. En uppgift ska ha ett förväntat resultat som kommuniceras till eleven: Du ska kunna…..

2. Du ska kunna….kan ingå i ett kunskapsomdöme som kan säkerställas i ett löpande arbete genom kommentarer och återkoppling. Det kan vi kalla för bedömningsmall. Bedömningsmall används för specifika uppgifter och visar på indikatorer som bedöms. Denna måste ha ett språk som är anpassat för eleven så att eleven tydligt förstår vad som kommer att bedömas inom arbetsområdet. Här kan man alltså inte använda generella matriser med kunskapskrav såsom Skolverket uttrycker dem.

4. Utvecklingsschemat beskriver en progression i ämnet/kursen i stort. Det är inget bedömningsinstrument utan ska främst användas för utvecklingssamtal. De matriser som just nu florerar i skolan är troligen ofta utvecklingsscheman och används kanske mest (min kommentar) som bevismaterial för att bevisa för eleven (och föräldrar) hur det ligger till. Ett utvecklingsschema ska och bör användas framåtsyftande. Ett personligt exempel är när jag i matrisen över vad Skolverket har uttryckt kring kunskapskraven markerar vad som saknas och för en diskussion kring hur detta nästa steg ska kunna nås och visas. Om man alltså gör en matris med kunskapskrav för ett ämne i stort ska det benämnas utvecklingsschema och användas vid givna tillfällen för att se vad nästa steg bör vara. Utvecklingsschemat är också ett viktigt instrument för att se när ett åtgärdsprogram bör upprättas. “Utformningen av utvecklingsscheman är inte juridiskt reglerade inget hindrar att lärare gör egna scheman”. Man kan också använda till exempel LUS som ett sådant, GERS; det europeiska ramverket för språk eller taxonomier som Bloom eller SOLO.

5. Kunskapskraven är referenspunkten för betyg, inte utvecklingsscheman eller egna uppgiftsmatriser. Betygsättning sker när kunskapsomdömen och kunskapskraven jämförs och sammanvägningar görs några gånger per läsår. Läraren måste gå tillbaka till bedömningar och kunskapsomdömen för att kunna göra sammanvägningar inför betygsättning.

Den sista punkten, 5, är viktig för mig eftersom jag länge har haft svårt för de många matriser jag sett de senaste åren som syftar till att bokföra resultat som i slutet ska visa vilket betyg en elevprestation ska ha. Den sortens bokföring är inte särskilt framåtsyftande och tar heller inte hänsyn till det informella underlag för betyg som vi ska ha med i vår sammanvägning av prestationer för ett betyg. Det verkar onekligen mer rättsäkert att samla dokumentation på olika sätt och ta tid för att vandra bakåt och mellan bedömningar och kunskapsomdömen under året för att få ett riktigt underlag för beslut. Gör man detta minst en gång per termin och kommunicerar det tydligt till elev (och föräldrar) underlättar det ett processuellt arbete samtidigt som prestationerna kan dokumenteras och bokföras i ett samarbete med eleven så att det inte blir några överraskningar på slutet. Annars riskerar vi att undergräva processen till ett kunskapskrav så att det uppfattas som ett statiskt mål i sig, något att GÖRA snarare än något att arbeta mot.

Att läsa Betygsättning-en handbok är att ge sig ut på djupt vatten! Aldrig har betygsättningsprocessen känts viktigare, tydligare men också mer komplex. Jag önskar en läsecirkel där man kan pröva bokens råd och tips samt diskutera deras ibland förvirrande (OBS inte förvirrade) problematiseringar kring bedömning och betygsättning. Ska jag ta med mig någonting konkret från läsningen är det att vi behöver klargöra för oss själva och alla i skolan att bedömning och betygsättning är två olika saker och att vi behöver ta med bedömningsaspekten redan i uppgiftsformuleringen på ett tydligare och mer processuellt sätt än vad de flesta av oss gör idag. Jag tar också med mig att det finns en stor frihet att formulera egna bedömningsmallar bara jag inte blandar ihop dem med betygsättning. Betygsättningen sker först när jag översätter omdömen baserade på bedömningsmallar till kunskapskraven och det behöver jag inte göra hela tiden.

Jag avslutar med att konstatera att det känns som att ge sig ut på djupt vatten att också skriva om boken och dess täta innehåll. Jag får säkert anledning att återkomma till den och klargöra saker för mig själv efter hand!

 

One comment on “Betygsättning, en handbok av Gustavsson, Måhl och Sundblad: därför måste du läsa den!

  1. Fröken Nina
    27 maj, 2013

    Tack Helena för att du visar ditt tänk kring bedömning och betygsättning! Det sätter igång reflektioner och har betydelse för både mina elever och mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: