specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

John Hattie: Visible Learning – en sammanfattning och reflektion

Denna text är en artikel skriven för Manus, läromedelsförfattarnas förenings tidning, marsnumret.

John Hattie, skolforskare från Nya Zeeland, publicerade för 3 år sedan en metastudie i syfte att klargöra vilka faktorer som faktiskt innebär mätbart bättre resultat i elevers prestationer. Nu har hans bok Visible Learning for Teachers utkommit på svenska, Synligt lärande för lärare, på Natur & Kulturs förlag.

Alla vill ha goda resultat -kvalitet- i skolan men det verkar svårt att nå samstämmighet kring hur det ska gå till. Det unika med Hatties forskning är att den utgår från data som är så omfattande att man måste förhålla sig till den. Hattie vänder upp och ner på debatten. Han visar att små klasser, läxor, lärarutbildning och andra faktorer som hållits heliga inte har någon större inverkan på elevers lärande. Vad som däremot spelar roll är läraren, expert teacher i boken, synen på lärandet och fokus på strategier för lärande.

Titeln Visible Learning är i sig en sammanfattning av en längre fråga som Hattie ställer sig: “How do we make learning visible to teachers and how do we make teaching visible to students?”. Boken betonar ett förhållningssätt där eleven blir sin egen lärare genom att kvaliteter i undervisningen och lärandet synliggörs.

Boken är en guldgruva av checklistor, principer och tips för hur man kan lägga grunden för synligt lärande. Checklistorna är tänkta som diskussionsunderlag snarare än tips att bocka av för att lyckas. Diskussionerna bör enligt Hattie föras i kollegiet för att säkerställa ett hållbart och utvecklande formativt arbetssätt.

I ett synligt lärande används bedömning för att formativt lyfta resultat och föra elevens lärandeprocess framåt. Tyvärr har begreppet formativ bedömning kommit att tolkas så att bedömningen är i fokus och det formativa hamnar i skymundan. Fokuserar man istället på ordet formativ får begreppet en annan innebörd och en annan roll. Bedömningen handlar om att tillsammans med eleverna identifiera de faktorer som utgör kvalitet. Därmed förskjuts lärarens arbete från att hitta på uppgifter och betygsätta dem till att mer fokusera på hur eleven ska lyckas med att klara uppgifterna. Det innebär en identitetsförskjutning som kan upplevas svår om man ser sin roll som producent av lärmaterial snarare än som handledare för lärprocessen. Befintliga läromedel kan fungera utmärkt om läraren använder dem som underlag för strategier och formativt lärande.

Det formativa arbetssättet handlar om att ge strategier och meta-kognitiva verktyg för att förbättra lärandet och fördjupa kunskaper. Alla lärare blir språklärare eftersom synliggörandet i hög grad handlar om att formulera frågor och svar kring kvalitetsbegrepp och kriterier. Det räcker inte att bara leverera en bedömning om inte eleven delar begreppsförståelse och kunskap om hur man gör för att komma till nästa nivå.

Grunden till ett formativt arbetssätt är att läraren skapar ett klassrumsklimat där det är tillåtet att gör fel och där det är tillåtet att ställa frågor utan att eleven känner rädsla för att vågskålen tippar mot ett lägre betyg. Dagens betygsskala där alla kunskapskrav för A måste vara uppfyllda för att nå det betyget har gjort många elever rädda för att visa svaghet eller oförmåga eftersom det tolkas som en risk att inte kunna nå det högsta betyget. Ett sådant klimat främjar inte ett formativt arbetssätt utan stannar vid ordet bedömning som det ledande begreppet för undervisningens syfte.

Hattie går i boken igenom lärarens uppdrag i olika skeden. Först behöver lektionen planeras så att utrymme ges för det formativa arbetet genom till exempel självskattning och kamratrespons. Själva lektionen präglas av att läraren hjälper eleverna att pröva många olika strategier för att komma vidare i lärprocessen. Det handlar om att motivera, att anpassa, stödja och ge feedback på ett sätt som för arbetet framåt. Feedbacken ska ges så att eleven reflekterar både kring själva uppgiften och sitt sätt att arbeta med den. Slutet av lektionen ska också innehålla reflektion och insamling av bevis för elevernas lärande. Denna dokumentation innehåller bedömningsunderlag av såväl informell som formell karaktär.

Oftast har vi fokus på det formella underlaget, prov och uppsatser till exempel, men vi ska också ta hänsyn till allt som eleven presterar enligt styrdokumenten. Häri finns den egentliga utmaningen enligt min mening; hur dokumenterar vi det som händer individuellt och hur får eleven veta vad vi har sett? Hatties forskning ger det informella underlaget större utrymme och synliggör betydelsen av allt som händer under lektionen. Hans frågebatteri kring process och uppgift är definitivt en möjlig väg att synliggöra det som förut har varit tyst kunskap eller som på sin höjd har handlat om “du måste räcka upp handen oftare”. Hatties slutsatser ger stöd till alla pedagoger som inte tror att mer av samma ger bättre resultat utan som vill pröva nya vägar.

4 comments on “John Hattie: Visible Learning – en sammanfattning och reflektion

  1. utbildaren
    19 mars, 2013

    Mycket bra och viktig sammanfattning. Inte minst den del som berörde rädslan av att göra fel. Den rädslan är enligt min mening en av de mest hämmande faktorerna för utbildningsklimat och i förlängningen också lärandet.

  2. Pingback: Visible Learning | IKT ingen teknisk sak - en pedagogisk möjlighet

  3. Pingback: Vi har alla något att lära | Pedagogikbloggen

  4. Pingback: IT på en internationell skola i Tokyo | Hld-pedagog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: