specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Kost och funktionsnedsättningar-en specialpedagogs perspekti

Sedan en tid tillbaka får jag många frågor (oftast får jag i och för sig ta emot påståenden) om kostens betydelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har utkommit böcker om hur kost kan bota dessa funktionsnedsättningar och det finns en mängd bloggar där föräldrar och kändisdietister skriver om kostens betydelse för både uppkomst av tex ADHD och som botemedel. 

Som några av de kloka elever jag träffar sa: “en komplex fråga kan inte besvaras med en enda mening”. Därför tänkte jag skriva några meningar om min syn på det hela utifrån den kunskap jag har. Jag är inte dietist eller biolog och inte heller hjärnforskare men det är ju inte heller de som framför tvärsäkra påståenden om detta ämne så jag ger mig i kast med det med ett försök till en ödmjuk ansats!

Ju mer jag läser på om NPF desto mer framstår tvärsäkra uttalanden som mycket otidsenliga. Forskningen befinner sig i sin linda, både när det gäller hjärnan i allmänhet och hjärnan vid funktionsnedsättningar. Det finns studier som handlar om en begränsad grupp individer och det finns större forskningsinsatser som rör större grupper av individer. Vi kan välja att se dessa studier som bevis för att den egna ståndpunkten är korrekt eller så kan vi behandla dem som indikationer på att det kan eller inte kan finnas samband mellan kost och NPF.

NPF är ärftligt till 75-80%.En studie från 2011 visar att det kan finnas en koppling mellan neuroptransmittorn glutamat och ADHD och att detta i så fall skulle kunna ge mer kunskap om ärftligheten. Enkelt uttryckt att vårt matintag och det maten innehåller skulle kunna ge upphov till genetiska mutationer som i sin tur påverkar förkomsten av ADHD hos avkomman. En del har tolkat resultaten som att glutamat i maten orskakar ADHD men det är alltså en feltolkning.

Man har också studerat sambandet mellan NPF och ätstörningar och en studie i Göteborg gav visst belägg för att det kan finnas en sådan koppling och där patienter självmedicinerar med snabba kolhydrater för att påverka upplevelse av uppmärksamhet och välbefinnande. Av det kan man dock inte dra slutsatsen att snabba kolhydrater bidrar till ADHD och att frånvaron av dem botar NPF eller ätstörningar, bara att man har noterat att det KAN finnas ett samband.

En studie i The Lancet har tittat på fettrik kost och funnit belägg för att den hade viss betydelse för en del av den grupp som bevakades. I studien fick ungdomarna äta en kost med ett par födoämnen i flera veckor varefter man introducerade nya födoömnen ett i taget och studerade skillnaden i beteende. Kosten reglerades av dietister eftersom näringsbrist var en befarad biverkning. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att en kost som innehåller bara ett fåtal fettsnåla födoämnen är att föredra men eftersom det inte hade effekt på hela gruppen och eftersom det var nödvändigt med nära samarbete med dietister och läkare under tiden så är det absolut ingenting man ska experimentera med hemma. Dessutom är det inte ovanligt att personer med NPF är känsliga för mat och har svårt att äta viss typ av mat så att tvinga i dem viss kost kan få förödande konsekvenser. 

En del menar att autism har samband med “leaky gut”, ett tillstånd som har likheter med glutenintolerans. Cirka 40% av individer med autism kan ha känslighet för gluten enligt några studier och för dem skulle en glutenfri kost kunna ha betydelse för allmäntillståndet även om det inte är ett sätt att bota själva autismen. Det är ju inte konstigare än att glutenintoleranta i allmänhet blir friskare av att äta glutenfri kost.

Alla de samband som hittas är enligt forskarna ETT samband bland många. Forskningen visar att det är oerhört intressant att fortsätta att studera kostens betydelse som en del av behandlingen för personer med NPF. Eftersom kosten har betydelse för allmäntillståndet hos alla människor är det rimligt att tänka att den kan ha särskild betydelse vid särskilda svårigheter men det finns just nu inga belägg för att en omläggning av kosten hos en enskild person med NPF skulle ha betydelse. Den enskilt viktigast insatsen är fortfarande pedagogisk med förståelse, bemötande och struktur som de viktigaste komponenterna. Pedagogiska insatser, medicinering och mindfulnessövningar (medveten närvaro) har enligt Karolinska Institutet bäst påverkan på både beteende och upplevelse av allmäntillstånd. Personer med NPF kan ha svårt att tolka signaler från kroppen vilket betyder att de kan behöva hjälp med att komma in i bra matrutiner istället för att ta till snabbmat när de plötsligt inser att de är hungriga men det är inte att betrakta som bevis för att kosten botar funktionsnedsättningen.

En specialpedagogisk “sanning” är att alla insatser har betydelse. Det innebär att bara vi försöker göra något i positiv riktning så kommer det att ha en betydelse för individen med svårigheter. Det innebär tyvärr inte att alla insatser har hållbar eller stor effekt men det betyder att ett pragmatiskt förhållningssätt där vi hela tiden anstränger oss för att skapa en bättre miljö faktiskt kan göra skillnad. Om du vill pröva att lägga om kosten för att nå ett bättre mående kan det vara ett sätt men det finns ingenting som just nu visar att viss kost ger de effekter på de neuropsykiatriska planet som utlovas i böcker, bloggar och artiklar där agendan är satt redan från början.

Några källor som har hög reliabilitet:
Läkartidningen
Habilteringen

One comment on “Kost och funktionsnedsättningar-en specialpedagogs perspekti

  1. Martina Åhman
    17 mars, 2013

    Hej !
    Tycker att det är en intressant aspekt du tar upp. Min erfarenhet med glutamat yttrade sig på så sätt att jag blev i stort sätt fri från migrän när jag tog bort glutamat eller smakförstärkare i all min mat.
    Först var jag inte medveten om det men undersökningar tyder på att det utlöser en hel del migrän.
    Ibland rekommenderar jag mina elever som lider under migrän att testa att ta bort all glutamat i sin mat. Skulle vara spännande att följer upp det. Se även artikeln:från Karolinska institutet.

    http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36310&a=128032&l=sv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 17 mars, 2013 by in Uncategorized and tagged , , , .
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: