specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu.

Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Ju mer kollektivt vi planerar desto troligare är det att vi förutsätter att allt ska funka som vi tänker oss och då riskerar de problem som uppstår att tillskrivas eleven och inte situationen.

Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Det betyder att vi som proffs ska tänka igenom och förebygga misslyckanden i så stor utsträckning som möjligt.

Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering:

  1. Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Koppla till ämnets eller ämnenas syftestexter och till de kunskapskrav som ska utvärderas i uppgiften.
  2. Ge instruktionerna på flera sätt. Att lämna ut en enda lång instruktion kan bli ett hinder redan innan arbetet har påbörjats. Utöver den vanliga instruktionen, skriv ut samma instruktion som en punktad checklista att bocka av. Spela in instruktionen i till exempel Jing eller Quicktime så att det är möjligt att ta del av den med flera sinnen.
  3. Ge möjlighet att uttrycka kunskaperna på flera sätt, redan i instruktionerna. Står det verkligen i kunskapskraven att de måste utvärderas i skriftlig form? Måste de utvärderas på ett särskilt sätt eller kan eleven samla kunskapen kontinuerligt i en blogg till exempel? Finns det elever som behöver få arbeta med specialintressen för att komma igång och få upp motivationen? Uppmuntra eleverna att själva komma med förslag på hur de kan lösa uppgiften eftersom de vet varför den ska göras.
  4. Visa exempel på hur du tänker dig att uppgiften kan se ut, kanske finns det gamla elevexempel som klassen kan få titta på och bedöma tillsammans?
  5. Gör uppgiften i sin helhet eller i delar tillsammans först innan du låter eleverna jobba individuellt. Särskilt om man jobbar med Googledokument är det en fördel att skriva tillsammans kollaborativt för att komma igång med arbetet. Om du redan har tänkt dig att dela upp uppgiften i mindre delar, gör åtminstone första delen tillsammans så att det blir lättare för alla elever att ta in hur du har tänkt dig uppgiften.
  6. Planera in regelbundna feedback-loopar i processen. Feedbacken ska komma från både lärare och kamrater samt i form av självskattning. Feedbacken ska ges för både uppgiften och för arbetsprocessen. På så sätt får eleven en möjlighet att utvärdera sitt sätt att jobba och pröva olika vägar att nå målet.
  7. Planera in återkommande reflektionsloggar och exit tickets för att lättare skapa dialog och följa elevens process. Jag brukar säga till mina elever att jag är bra på mycket men inte på tankeläsning. Detsamma gäller naturligtvis omvänt, vi lärare kan inte läsa elevernas tankar och kan därför inte heller förutsätta att ett beteende beror på det vi tror. Att planera för tät dialog, både IRL och via återkommande reflektionsloggar är ett effektivt sätt att hjälpa eleven med strategier för att lyckas.

Checklista för inkluderande instruktioner:

  • Jag har exempel på hur uppgiften kan lösas att visa eleverna.
  • Jag har förutom en längre instruktion en checklista som eleverna kan bocka av.
  • Jag har planerat för hur jag kan ha en dialog med eleverna, både muntligt och skriftligt.
  • Jag har planerat för hur jag kan ge  feedback ofta.

6 comments on “Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

  1. Pingback: Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande | #Skolvåren

  2. Lena Nordenjack
    11 mars, 2013

    Det här gillar jag.

  3. Pingback: Lärområde – Inkluderande synsätt | Utbildning i Svedala

  4. Pingback: Sjunkande kunskapsresultat kan bero på att det behövs stöd och åtgärdsprogram för lärare… | Prestationsprinsen

  5. Pingback: Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion! | specialpedagogen

  6. Pingback: Planera och strukturera undervisning | Kvutis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: