specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Lundahl och Wohlin om hur man bedömer lärande – en sammanfattning av föredrag på UR samtiden 10/2 2013.

 

Christian Lundahl får väl betraktas som nestorn i Sverige när det gäller forskning om bedömning. Per Wohlin har jag har förmånen att träffa när han berättade om sitt arbetssätt för många år sedan och det han berättade har varit en stor inspirationskälla för mig genom åren. Att de båda skulle dyka upp i TV samtidigt var därför för bar för att missa!

För dig som inte såg programmet eller för dig som vill repetera det som sades följer här en sammanfattning av innehållet med de, ur mitt perspektiv, viktigaste delarna.

För att kunna bedöma måste man skapa data som kan ligga till grund för bedömningen. Länge har detta vilat på tyst kunskap, självklara kriterier som vi inte har reflekterat kring utan tagit för givet att de ingår i bedömningen. Jag tänker tillbaka på mina egna betygssamtal i gymnasiet: “Jag känner att du är snarare en 4:a än en 5:a eftersom du inte är så aktiv på lektionerna”. Så länge vi inte reflekterar och synliggör för eleverna och oss själva vad vi vekligen iakttar är risken stor att vi fortsätter att arbeta med metoder som inte är effektiva för bedömningen manade Lundahl.

“Bedömning för lärande är bara en av flera förhållningssätt men forskningen visar att det är mer effektivt än traditionella metoder om man vill befästa en viss kunskapssyn” (Lundahl). Hur vi bedömer är alltså starkt förknippat med vilken kunskapssyn vi har. Samtidigt är styrdokumenten klart inriktade på ett mer processuellt arbetssätt där eleverna ska tillägna sig strategier och ha förmåga att själva bearbeta sina arbeten, alltså ett formativt arbetssätt.

Lundahl pekade på att styrdokumenten säger en sak och politiker ibland en annan. Jag tänker på att Björklund nyss sa att (de summativa) betygen ger mer information än IUP vilket ju faktiskt går emot både forskning och styrdokument. Kan det vara en anledning till den förvirring som upplevs runt skolfrågor; ska vi lyda styrdokumenten eller politikerna och ska de förresten inte vara samstämmiga?

Att samla data för bedömning är avgörande för både elevernas utveckling och för rättsäker betygsättning. Många samlar data i mer eller mindre raffinerade tabeller, listor och excelark. Samtidigt kan ju data helt enkelt vara ett sätt att synliggöra elevernas lärande genom många olika arbeten och många olika sätt att uttrycka lärandet.  Vi hyser en stor tilltro till nationella prov, formulär, mätningar vilket riskerar att ta bort reflektionen och påverkar de praktiker som vi faktiskt mäter sade Lundahl och fortsatte: “Validitet=makt. Man övertygar med siffror”.

Lärare som inte är bra på att bedöma gör det gärna i form av slutprov oavsett hur undervisningen har skett menade Lundahl. Även om undervisningen riktas mot att nå målen sker den slutgiltiga bedömningen med hjälp av slutprov som har väldigt lite med undervisningen att göra. Både nationella prov och andra typer av slutprov kan användas av lärare som är osäkra bedömare för att ge sken av att rätt bedömning har gjorts.
Nationella proven är förvisso bra på att mäta elever på samma sätt som lärare gör. Men 5-6 elever under- eller överpresterar vid varje prov. Därför behövs andra typer av mätinstrument och data för betygssättning, det vill säga det informella bedömningsunderlaget behöver beaktas för att säkerställa likvärdig bedömning.

På Harvard kan blivande läkare gå en kurs som heter “training the eye” för att tolka och bedöma olika konstarter tillsammans. De läkare som gått kursen gör fler iakttagelser i yrket har det visat sig. Ensam är man inte bra, man måste göra iakttagelser och bedömningar tillsammans. Värdet att samarbeta kring bedömning är avgörande. De värsta avvarterna i bedömningen skalas bort genom kollaborativt arbete kring bedömning och observationer.  Här är skolledarens roll central; genom att organisera arbetet för att underlätta möten mellan lärare där bedömning står i centrum kan den formativa bedömningen bli långsiktigt hållbar och inte något som lärare gör någon gång, testar och förkastar eller gör på egen hand i en annars traditionell miljö. Det är också viktigt att ledare ger tillåtelse för experimenterande, att låta lärare göra kontrakt med sig själva, jobba ihop kring bedömning och utveckla system och strategier och sedan utvärdera detta. Om läkare blir bättre på att bedöma patienter genom att tillsammans observera och träna iakttagelser inom konst, hur bra kan då inte vi lärare bli på att bedöma om vi går direkt till hästens mun och bedömer elevprestationer tillsammans?

Pär Wohlin talade i programmet om tankerutiner för informell bedömning: hur kan man synliggöra elevers tankar? Hur kan vi lärare sätta oss in i elevers tankar och förstå dem? En metod är tankerutiner: korta procedurer att använda för att synliggöra tänkandet så att både elever och lärare får se vad som händer i lärandet. Metoden Wohlin hänvisade till kommer från en bok som heter Making Thinking Visible. Jag tänker att detta är en variant av exit tickets eller små reflektioner som elever gör i slutet eller under varje lektion för att visa läraren och sig själv vilken utveckling som har skett (eller inte skett och isåfall varför).

Det yttersta målet med bedömningen är att skapa en inre dialog kring sitt eget lärande för att klara livet sade Christian Lundahl och dessa kloka ord får sätta punkt för bloggen denna gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: