specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Twitter, FB, digitala verktyg i undervisningen: så här gick det! Erfarenheter av experimentverkstad i klassrummet.

 

Jag gillar att experimentera i min undervisning och genom det utsätter jag mina elever för allsköns experiment. Min enda ledstjärna är att det som eleverna prövar absolut inte får göra att de får en sämre undervisning än de skulle ha fått utan experimentet och självklart är intentionen alltid att de ska få det bättre. Utan experimenterandet hade jag kanske tyckt att detta fantastiska yrke hade blivit lite långtråkigt så här nästan 20 efter examen. Jag har förmånen att blicka tillbaka och fundera över vad som har fungerat och inte fungerat och aldrig någonsin tänkt tanken att jag skulle ha ett långtråkigt jobb. Jämfört med andra jobb jag har haft kan jag konstatera att på 18 år som lärare har jag aldrig någonsin tittat på klockan och funderat över när det är dags att gå hem!

Som jag skrev tidigare i bloggen vill jag använda både Twitter och Facebook för att se hur detta kunde förhöja upplevelsen av undervisningen, fördjupa diskussioner och öppna klassrumsdörren. Här är en beskrivning av mina erfarenheter så här långt och tankar kring hur jag kan göra det bättre nästa gång. För många av er läsare är detta säkert inte revolutionerande men för er som ligger i startgroparna och vill pröva något hoppas jag kunna bidra till en enklare hantering och tydliggörande av syftet med användningen av dessa digitala verktyg.

Twitter blev inte den revolution jag hade tänkt mig av flera skäl. Jag upptäckte till min fasa att tweets försvinner efter ett tag och tycks inte gå att hitta! Hela poängen gick ju förlorad så min tanke var att alla tweets skulle kunna läsas igen och bli en slags anslagstavla med kommentarer och funderingar på både engelska och franska.
Lösning: Lyckligtvis finns det sätt att råda bot på detta. Först laddade jag ner Tweetdeck och där hittade jag mina elever och även de tweets de hade skrivit sedan lång tid tillbaka. Nackdelen med tweetdeck var att den blev för rörig för att kunna bli den där anslagstavlan och jag lyckades inte heller ordna så att bara de tweets som hörde till undervisningen syntes. Alla elevernas mikrobloggar dök upp där, även privata, och de vill ju varken de eller jag. Sedan hittade jag genom Christian Castenskiölds tips Storify som är ett riktigt enkelt sätt att klistra in de tweets jag ville ha samlade från tweetdeck till storify. Vips hade jag fått min anslagstavla!

Twitter som ett sätt att diskutera litteratur (jag öppnade en hashtag med romanens namn vilket gjorde att människor över hela världen var inne och kommenterade romanen) fungerade inte i en grupp som inte har datorer. Jag kunde visa på skärmen i helklass vilket kanske förhöjde upplevelsen litegrann men för mig blev det inte någon fördjupning av diskussionen. Vi har också tittat på tweets av Obama och Romney samt The Caucus i samband med val och installation. Vi skickade ett hälsningstweet tillsammans till Obama för att lycka till med foto på klassen och det var absolut kul men jag kan inte påstå att det bidrog till någon djupare förståelse eller höjde nivån på deras engelska.
Lösning: Vänta tills alla elever har datorer först och främst. I andra hand har jag i ärlighetens namn inte använt det tillräckligt systematiskt, det hade nog hjälp. Om jag hade twitter som ett stående inslag i diskussioner till exempel hade det kanske blivit mer naturligt för eleverna att se det som ett redskap för bättre kunskap. Jag skulle också kunna pusha mer för att använda twitter som sökverktyg när de ska hitta artiklar eftersom de har non-fiction reading som stående inslag under kursen.

Facebook blev mycket bättre än jag hade kunnat föreställa mig. Jag var mer skeptisk till att använda FB än Twitter men får nu erkänna att FB är en höjdare att använda i undervisningssyfte. Dels är det oöverträffat för att snabbt få ut information till eleverna, dels kan jag samla länkar och artiklar som jag vill använda på något sätt i undervisning i FB-gruppen. Det gör att min undervisning och mina intentioner synliggörs och eleverna får en möjlighet att läsa eller titta på länkar i förväg. Här kan jag ställa frågor som eleverna får svara på och sedan kommentera varandras svar som jag sedan också kan kommentera. När vi har haft gästföreläsare har jag antecknat i FB och lagt in länkar till sådant som föreläsaren har tagit upp. För elever som har svårt att överblicka mycket text är det ett strukturerat sätt att repetera information efteråt. Eleverna kan ställa frågor till mig eller kommentera, önska och be mig om saker via FB och jag kan svara snabbt. De går ju oftare in på FB än till lektionsloggen (som vi har delad i google docs). Senast igår behövde jag klargöra information om en deadline och jag visste att eleverna skulle se det på FB snabbare än i lektionsloggen. För att skapa grupper bjöd jag in eleverna som vänner till mig, skapade en sluten grupp och förde över elev-vännerna i den slutna gruppen. Sedan tog jag helt fräckt bort dem som vänner i min privata FB. Andra lärare har skapat särskilda FB-konton för elever vilket förmodligen är smartare men jag gjorde det som verkade lättast just då!

Så till några digitala verktyg som ni absolut måste pröva!

Audioboo är en app som kan laddas ner på smartphones och de elever som har sådana har spelat in till exempel intervjuer, deklamation av dikter (för att träna uttal och flyt) och reflektioner i denna app som de sedan antingen kan mejla till mig eller föra över som en länk i google docs. Rekommenderas även om det förmodligen är lika enkelt att använda röstinspelning på telefonen för samma ändamål.

Prezi har jag främst använt för egna presentationer men sedan Linda Larsson upplyste mig om att det går att använda som interaktivt redskap fick jag ytterligare en whiteboard/anslagstavla att använda! Här lade eleverna in texter under arbete så att alla fick ta del av varandras och ge respons. Sedan tog de bort den gamla texten och lade in en omarbetad och färdig version. Dessutom röstinspelningar så att det till slut är en anslagstavla med samlad produktion kring ett tema, allt på ett ställe. Detta synliggör vad vi har gjort, hur det blev och vi kunde använda det för bearbetning under arbetets gång. På köpet har eleverna lärt sig ytterligare ett verktyg som de själva faktiskt kommer att ha nytta av både i skolan och i livet efter studenten.

Google docs samlar alla dokument i ett moln och dessa dokument kan man dela och skriva i tillsammans. Mina elever skrev prov i varsitt google dokument som de delade med mig. Jag hade lagt in frågorna dels i Facebook, dels i lektionsdokumentet så att de kunde kopiera över det till sitt provdokument. Under provet kunde jag titta in i varje elevs dokument och se vad de skrev. Vid behov kunde jag be någon elev komplettera skriftligt eller muntligt och jag hade rättat alla prov och gett feedback innan lektionen var slut.

Popplet är ett annat presentationsverktyg och det har jag använt främst för att hjälpa elever att få struktur i sin arbetsprocess. Elever som har svårt att komma igång och elever som har svårt att sätta gränser för när arbetet är klart är två målgrupper som är hjälpta av popplet. De kan skapa en tankekarta där de kan lägga in text, bilder, filmer både egna produktioner och andras. Ramarna är så otroligt tydliga och de kan färgläggas så att det blir ännu tydligare och dessutom ser inbjudande ut att titta på. Även popplet kan användas interaktivt så att alla i klassen kan bidra med rutor till en gemensam anslagstavla kring ett tema. Som lärare kan man också skapa, antingen själv eller tillsammans med eleverna, en planering kring ett moment eller en termin. Ramarna gör det enkelt för eleverna att se planeringen ett steg i taget.

Det finns förstås hur många digitala verktyg om helst att skriva om men nu är detta blogginlägg redan för långt så det får bli en annan gång!

One comment on “Twitter, FB, digitala verktyg i undervisningen: så här gick det! Erfarenheter av experimentverkstad i klassrummet.

  1. Kennet Gonzalez
    11 februari, 2013

    Reblogged this on Snickeri 1 and commented:
    Kolla det här blogginlägget. Kan det vara något för oss. Kan ni tänka er att använda detta i vår undervisning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 2 februari, 2013 by in Design av lektioner, uppgifter, material, Kollegialt lärande.
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: