specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Från VAD till HUR – formativ bedömning och formativt arbete i praktiken

Jag läste Anna Kayas kloka inlägg på Skollyftet och kände att jag ville ta över stafettpinnen och fortsätta resonemanget! Anna funderar kring vad som gick snett i svenska skolan och varför våra ungdomar sällar sig till de stora grupper i Europa som faktiskt har så svårt att läsa att det riskerar bli ett demokratiproblem i framtiden. Anna arbetar med genrepedagogik och hon gör det så bra att hon har fått pris! 

Mitt eget specialintresse inom det pedagogiska arbetet är som ni förstår av min blogg inkludering. Formativ bedömning är en viktig del av ett inkluderande synsätt och arbete eftersom det fokuserar på alla elevers möjligheter att förstå varför det gör något och hur de ska göra det för att nå sina mål på bästa sätt. För mig är formativ bedömning en del av ett formativt arbete där just HUR är ledstjärnan. Bedömningen är ett redskap för att visa eleven skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda och det formativa arbetet består i att visa på strategier för att minska gapet däremellan.

Jag tror att det som gick snett i den svenska skolan är ett sedan lång tid tillbaka ensidigt fokus på VAD eleven ska göra. Anna skriver det också, VAD ska eleven göra för att tillgodose sina intressen och göra det som ska kännas meningsfullt. I ett individualiseringperspektiv kan man säga att det handlar om att intresseindividualisera. Denna typ av individualisering har för många blivit synonymt med begreppet individualisering. Det är bara det att det finns flera sorter. I en tidigare blogg har jag redogjort för Monika Vintereks kategorisering av individualiseringsbegreppet, hon nämner minst 5 olika typer där intresse bara är en av flera. Att individualisera omfång, metod och hastighet är sätt att hålla fokus på HUR eleven ska göra och inte bara VAD. 

Det verkar som om lärarutbildningen inte har ändrats nämnvärt sedan jag gick där i början på 90-talet och allt handlade just om lust, motivation och att hitta elevens intresse. Jag fick veta att den bästa lektionen var den där jag knappt märktes, där allt arbete skedde liksom av sig självt eftersom eleverna fick jobba med det de kände lust till. Naturligtvis är det inte fel att hitta elevernas motivation och lust, det är ju en viktig del av det pedagogiska arbetet men om det sker ensidigt utan att också ge eleverna strategier för HUR de ska arbeta för att utvecklas är risken för stagnation uppenbar som jag ser det. 

Mitt jobb skulle enligt utbildningen gå ut på att hitta på roliga uppgifter som jag trodde att eleverna skulle gilla. Fortfarande får jag höra ibland ”jag jobbar verkligen inte med läroböcker, det är alldeles för trist för eleverna!” Det är väl ok att skippa läroböckerna men då ställs stora krav på läraren att vara medveten om de strategier som eleverna behöver för uppgiften och det ställs stora krav på att gissa sig till vad eleverna faktiskt tycker är kul. Låt tanken gå ett varv till: om du skippar läroböckerna, vad lägger du som lärare då tiden på? Om du lägger tiden på att hitta på uppgifter som egentligen redan finns är tanken förfelad enligt min uppfattning. Om du däremot lägger tiden på att komma på HUR ni ska jobba tillsammans och enskilt för att nå målen (på olika nivåer) är det bara att gratulera – du jobbar pedagogiskt och ser dig inte som en uppgiftsmakare utan som en person som är viktig för att leda eleven dit den inte varit tidigare. 

Hur gör man då för att skapa ett klassrumsarbete som är formativt? Här är 5 enkla tips som gör skillnad:

1. Jobba enligt genrepedagogiken. En enklare variant av genrepedagogik är att helt enkelt göra uppgiften enligt instruktionerna tillsammans innan eleverna förväntas klara det på egen hand. Följ instruktionerna (då ser du också om instruktionerna är tydliga nog) och skriv eller gör början till uppgiften gemensamt. Har ni datorer är det en hjälp att göra det i ett delat google dokument. Låt sedan eleverna jobba med samma instruktioner i par. Därefter kan de jobba enskilt och då är de så säkra på HUR de ska göra att resultaten kommer att överraska dig!

2. Varje gång du ger en uppgift, gå också igenom HUR du tänker dig att de ska utföra uppgiften. Ge eleverna en tidsuppfattning – hur lång tid tror du att det kan ta att genomföra arbetet? Visa dem steg för steg hur du skulle ha gjort om du hade varit elev. Kanske skulle du ha läst ett stycke i taget och sammanfattat det i en mening? 

3. Tydliggör skillnaden mellan aktivt och passivt ordförråd. Anna Kaya påminner också om att alla lärare är språklärare! Om du inte vet att du aktivt använder ordet eller begreppet ska du skriva upp det och kolla att du förstår det i detalj, även om du förstår av kontexten vad det förmodligen betyder. Alltför många elever nöjer sig med att förstå ungefär vad ett ord betyder och det hjälper dem inte att nå högre höjder. 

4. Varje gång du gör en övning i klassrummet, fråga eleverna varför de tror att ni gjorde just den övningen. Fråga också om de tycker att övningen gjordes på ett effektivt sätt (HUR) eller om den kan göras på annat sätt. Inte bara tränar de den demokratiska processen, det befäster också det de förväntas lära sig eftersom de måste fundera på ett meta-plan kring om de faktiskt lärde sig något. 

5. Låt eleverna skriva en arbetslogg i slutet av varje lektion. Att låta dem skriva fritt kan vara vanskligt, iallafall i början, så jag brukar ge dem meningar att fylla i eller en instruktion av något slag. Till exempel:

”Den här lektionen var viktig för mig därför att…” eller ”Det jag tar med mig från denna lektion är…” ”de 3 saker jag lärde mig idag var…” ”Nästa gång jag tränar på att…ska jag….” ”Idag är jag mest nöjd med att….” ”Om jag skulle göra om något jag gjorde idag skulle jag…”

Formativ bedömning är alltså inte bara att jobba med kunskapsmatriser och prata bedömning utan det är ett förhållningssätt där strategierna står i förgrunden för elevernas utveckling. Det är inte rocket science men kräver lite fantasi och kanske ett visst mått av mod för att släppa fokuseringen vid roliga uppgifter till förmån för ett fokus kring HUR eleverna tar sig an uppgiften. Det blir förmodligen inte som du har tänkt dig! 

Jag återkommer med fler tips inom kort!

 

2 comments on “Från VAD till HUR – formativ bedömning och formativt arbete i praktiken

  1. Marie Jakobsson
    5 oktober, 2012

    Tack för en mycket givande föreläsning i Härryda. Jag vore tacksam om du kunde ge mig adressen till det klipp som du visade i början ang. en provsituation.

    • specialpedagogen
      5 oktober, 2012

      Tack själv! Nu ligger filmen på min blogg! Titta och njut!/Helena

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: