specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Inkludering med hjälp av dator och förhållningssätt i klasser där det finns elever med dyslexi

Som jag skrev tidigare är jag skeptisk till åtgärdsprogram för enskilda elever. Jag tänkte göra ett försök att skapa åtgärdsprogram för grupper istället, grupper där det finns elever som behöver fler färger i paletten för att nå sina mål. Idag handlar det om grupper där det finns elever med dyslexi.

Fortfarande är det vanligt att fokusera på hjälpmedel för elever med dyslexi och det är jättebra att eleverna lär sig att använda talsyntes, stavningsprogram och annat för att underlätta. I klassrummet däremot är det viktigt att det inte stannar vid att låta eleven använda hjälpmedet utan att låta hela gruppen pröva sina vingar på olika sätt utan att punktmarkera just dem med dyslexi.

Istället för högläsning. Se till att aldrig ha högläsning, det är alltför stressande för elever med lässvårigheter och hjälper dem inte att träna sin läsning, tvärtom. I språk är det naturligt att träna läsning och då är det bättre att låta elever sitta i grupper om 3 där det är tillåtet att säga nej till högläsning. En del tycker att även detta är stigmatiserande och vill inte utmärka sig. Datorn är ett sätt att komma runt detta problem. Använd Jing och låt eleverna lära sig hur de spelar in sig själva medan de läser en text. Elever med dyslexi kan läsa en liten bit och ta den tid de behöver för att komma igenom texten. Eftersom alla jobbar själva i sina datorer märks det inte vilka som läser snabbt och vilka som behöver mer tid. När inspelningen är klar får eleven en länk som de delar med dig som lärare och du kan lyssna i lugn och ro eller tillsammans med eleven och kommentera uttal och intonation. Antingen spelar eleverna in sig på lektionstid eller hemma.

 
Istället för anteckningar. Eftersom det är bra att träna på att anteckna är det en bra idé att öppna för att låta alla spela in genomgångar i klassrummet med hjälp av appen soundnote eller audionote. Den spelar in samtidigt som man kan skriva stödord eller anteckna så mycket man hinner. Eftersom den spelar in behöver man inte känna pressen att hinna med allt, man kan ändå lyssna efteråt samtidigt som man har tränat på att anteckna. 

Tydliga instruktioner. Gör instruktioner i keynote, powerpoint eller google presentation. Att skriva instruktioner på en bild i taget hjälper dig att vara koncis och eleven att förstå vad du menar. Spela sedan in dig själv i bildspelet så blir din instruktion både muntlig och skriftlig. Lägg upp bildspelet på youtube och dela med eleverna genom att ge dem länken eller skicka det i mejl till dem.

Det ska finnas flera vägar att nå målen står det i GR11 och GY11. Ta för vana att låta alla elever visa sin kunskap antingen muntligt eller skriftligt. Står det inte uttryckligen i kunskapskraven att det ska vara skriftligt så behöver det ju inte vara det. Låt eleverna strukturera sina tankar och nyvunna kunskaper i en tankekarta (mindnode är lätt att lära sig) och låt dem antingen skriva en uppsats eller redogöra muntligt med hjälp av kartan. Har du inte tid att träffa eleven för ett muntligt prov kan du be eleven redogöra för sin karta i en film. Då har du ett underlag för att bedöma om du behöver gå vidare med eleven eller inte.

Att visa att man behärskar en genre. Om uppgiften är att visa att man behärskar en viss form, en viss genre av text kan man låta eleven beskriva hur genren är uppbyggd och hur strukturen ska se ut istället för att skriva själva uppsatsen. Vill du att eleven skriver själva texten kan den kompletteras med en beskrivning av hur den ska vara uppbyggd för att stämma med genren. På det sättet låter du eleven pröva sina vingar och samtidigt visa sin kunskap på fler sätt än bara det skriftliga.

Inlästa prov. Läs in prov i datorn och ladda upp till google docs eller lägg upp på Youtube så kan eleverna själva välja om de vill lyssna och läsa eller bara läsa. Jing är återigen fantastiskt enkelt att använda för detta. Ta fram provet på din datorskärm, markera med hjälp av Jing, spela in dig själv medan du läser provet och dela med eleverna. Fördelen med Jing jämfört med att bara spela in din röst är att i Jing syns texten samtidigt som du läser. Även appen soundnote är användbar för att läsa in prov. 

Förtydliga texter och uppgifter. Även kortare texter och instruktioner kan spelas in i Jing för att ge eleverna en chans att både läsa och lyssna till vad du säger. Jag har spelat in Swifts essä “A Modest Proposal” så att jag kan både läsa och förklara texten medan jag spelar in. Exempel kommer inom kort! Alla gamla uttryck och svåra ord markerar jag medan jag läser dem och förklarar dem. Då kan eleverna läsa texten hemma, något jag inte lät dem göra förut eftersom det var för svårt att klara på egen hand. Ett sätt att flippa för att frigöra tid för det viktiga samtalet om essän under lektionstid.

Längre tid. Låt hela klassen få längre tid för prov istället för att märka ut några elever. Detta kan i värsta fall upplevas som orättvist eftersom även de utan dyslexi får mer tid men om du förklarar att det är en inkluderande åtgärd så får eleverna chansen att öka sin tolerans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 12 september, 2012 by in Design av lektioner, uppgifter, material, Growth mindset, Inkludering.
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: