specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Att arbeta för inkludering – 5 konkreta tips

1. Sätt ord på det som händer, både muntligt och på tavlan.

 Elever med diagnoser som ADHD eller Asperger kan ha svårt att ställa om från en aktivitet till en annan. Om du är tydlig med vad som händer i klassrummet och vad som kommer att hända hjälper du dem att hålla fokus på uppgiften istället för att hamna i oro kring vad som kommer att hända. Även elever med depressioner eller trötta elever (eller bara helt vanliga tonåriga elever) är hjälpta av detta. Säg till exempel: “Nu ska vi diskutera detta i 10 minuter och sedan ska ni få en kvart för att tänka på egen hand kring ämnet. Efter det tar vi en paus.” Var övertydlig, det är ingen som kommer att tycka att du är det, eleverna kommer att uppskatta att de hänger med bättre. Allra bäst är det om det du säger också finns på tavlan, att visualisera är alltid bra. Om eleverna har datorer kan du dela lektionens delar i detalj med dem så att de kan hitta informationen på din skärm. På min skola delar vi lektionsplaneringar med eleverna via google docs vilket fungerar mycket bra. Varför inte låta en eller ett par elever skriva protokoll från lektionen i ett delat dokument så kan klassen följa vad som händer både under lektionen och efteråt?

 2. Individuella samtal

Uppmuntra eleverna att komma till dig med frågor genom att ge förslag på hur de kan ställa frågorna till dig (eller andra lärare). Förvånansvärt många elever har svårt att formulera frågor om de har fastnat med en uppgift och undviker därför att be om hjälp. Många gånger får jag höra från lärare att de har bett elever boka tid med dem eller att de har uppmuntrat dem att ta kontakt men att eleverna tyvärr inte har gjort det, underförstått att läraren har gjort sitt. I en inkluderande verksamhet kan inte det ansvaret läggas på eleven, det är lärarens ansvar att ta reda på varför eleven inte gör färdigt sitt arbete. Ofta handlar det om en oförmåga att be om hjälp, antingen för att eleven inte vet vad han eller hon undrar eller för att eleven inte vill visa sin oförmåga. Berätta för eleverna ofta och tydligt att du vill att de ber om hjälp om de behöver och att de kan skriva en lapp med ordet “hjälp” bara så kan ni tillsammans komma fram till vad både fråga och svar är.

Ta dig också tid att prata med eleven ofta om hur arbetet fortskrider. Istället för att ge tillbaka en uppgift där du har skrivit massor av kommentarer är eleven betjänt av att  gå igenom den i ett samtal.

3. Ge alternativa sätt för bedömning.

Var tydlig med mål och syfte med en uppgift så kan du ge förslag på olika sätt att nå dem. Skolan är just nu väldigt målfixerad och vi tenderar att glömma ett mer kreativt arbetssätt. Om du är klar över vilka faktorer du vill att eleven ska träna eller visa upp så förstår eleven också bättre vad som krävs för uppgiften. Många av mina elever tänker att det gäller att ha en “bra engelska” i uppgiften men det är ju alldeles för abstrakt för att kunna uppnå som mål. Att spalta upp “bra engelska” i mindre faktorer fungerar bättre, till exempel: använda många olika ord, använda synonymer och avancerade ord, att verben stämmer med subjekten, idiomatiska uttryck (kräver att eleven vet vad det är), att texten har en disposition (kräver att vi har kommit igenom vad det betyder förstås), att texten har en tydlig styckeindelning, att texten börjar med en “topic sentence” så att läsaren vet vad texten handlar om, att texten har en avslutning som återkopplar till början. Det finns fler faktorer men det här är vad jag brukar ha med generellt. Flera av dessa faktorer kan visas muntligt eller genom att eleven filmar, ritar en serie eller på annat sätt visar sin kunskap. En disposition kan i ett första skede visas genom att eleven berättar hur den kan se ut. Överhuvudtaget kan många kursmål/kunskapskrav visas genom att eleven berättar om HUR uppgiften skulle kunna göras, åtminstone som ett första utkast eller för att komma igång med uppgiften.

4. Formativ bedömning och processarbete

Undvik att ge tillbaka en uppgift med kommentarer, rättningar och ett betyg på uppgiften. Du tänker att eleven nu lärt sig, tack vare kommentarerna, hur en text ska skrivas nästa gång men elever kan sällan överföra så abstrakt kunskap till en helt ny uppgift. Om eleven istället får kommentarer som ska syfta till att samma uppgift omarbetas och förbättras kan dina kommentarer appliceras direkt på en verklighet som eleven känner igen omedelbart och han eller hon kan omsätta det i praktiken direkt.

Bestäm dig redan när du formulerar uppgiften vad syftet är med den och vad det är du vill att eleven ska visa dig. Utifrån det kan du göra en matris som innehåller de faktorer och delar som du vill bedöma och på vilka nivåer dessa delar kommer att bedömas. Ge exempel i matrisen på vad du menar med till exempel “resonera”.

5. Positiv förstärkning

Ansträng dig för att hitta positiva saker att säga om alla. Särskilt om eleven vet att du bedömer många olika faktorer i en uppgift bör det ju gå att hitta åtminstone någonting som eleven presterat väl. Ta den dåliga nyheten först: “texten behöver omarbetas när det gäller styckeindelningen men ditt ordförråd har du verkligen jobbat med och det märks att du har använt synonymer!” Uppmärksamma också bra beteende: “Jag uppskattar verkligen att du kommer i tid”. Jag vet, vi ska kunna ta det för givet men vi vet samtidigt att verkligheten inte ser ut så.

Inkludering är inte rocket science men det kräver ett förhållningssätt som innebär en nyfikenhet på vem eleven är och hur eleven kan utvecklas på bästa sätt. I ett inkluderande klassrum kommer elevens förmåga att klara uppgiften i första hand och själva uppgiften i andra hand. Det gäller både elever som behöver fler utmaningar och elever som behöver stöd för att få tillgång till sin begåvning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 9 juni, 2012 by in Design av lektioner, uppgifter, material, Inkludering.
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

- om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: