specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Kan datorn ersätta läraren? En del skolor verkar vilja pröva tanken.

Jag träffade igår kollegor från ett gymnasium i Mälardalen som också jobbar med datorbaserad undervisning. Nu har denna skola, liksom ett flertal andra i Sverige verkar det som, beslutat att ansluta sig till en plattform som erbjuder massor av resurser för engelskundervisning. Här ska man kunna hitta artiklar, texter, tester av olika slag för självstudier. Arbetet med denna plattform ska motsvara 25 % av kursen, det vill säga en kvarts kurs ska bedrivas med självstudier istället för att ha lärarledd undervisning. Någon eller några lärare ska administrera denna plattform istället för traditionell undervisningstjänst.

Vi som träffades är alla läroboksförfattare och tror på lärobokens möjligheter att strukturera undervisningen och att erbjuda granskat och prövat material. Samtidigt tror vi på datorns möjligheter att erbjuda dagsfärskt material och en inblick i vårt globala samhälle på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Datorn och internet ger oss också möjligheter att låta elever kommunicera och möta människor över hela världen på riktigt och inte bara på låtsas som tidigare.  Jag har inte träffat en enda läromedelsförfattare som anser att ett läromedel ska användas från pärm till pärm, däremot tycker vi att det är bra bas att erbjuda eleverna, i synnerhet de elever som har stort behov av tydlig struktur och ett samlande grepp kring en kurs eller ett ämne. Bara för att läromedlet nu finns på datorn betyder ju inte att den per definition är modern och erbjuder ett nytänkande. Artiklarna i plattformen blir ju lika föråldrade som artiklar som återfinns i läroböcker med den skillnad att läraren tydligen inte längre behövs för att läsa och förstå artikeln. 

Att ersätta läroboken med en datorbaserad plattform som dessutom ersätter läraren är enligt min mening långt från den nya skollagens intentioner om att erbjuda en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskning från både Sverige och i synnerhet andra delar av världen framhåller gång på gång lärarens betydelse för kvalitet när det gäller undervisning och elevers resultat och lärande. Forskning om datorbaserad undervisning pågår och nya rapporter och studier kommer varje dag. Samtliga vittnar om betydelsen av läraren och lärarens förhållningssätt för ett framgångsrikt arbete med datorbaserad undervisning. Det vore en katastrof för eleverna och skolutvecklingen om skolor som vill arbeta datorbaserat får för sig att ersätta läraren med olika datorprogram. 

Engelsklärare lever särskilt farligt eftersom man lätt kan få för sig att det här med engelska, det kan man ju lära sig själv i och med att dagens barn och ungdomar lever i ett veritabelt språkbad med engelskspråkig musik, film, TV och internet. Delvis kanske vi engelsklärare måste omdefiniera vår roll men i mitt tycke behövs vi mer än någonsin. Ju mer engelska våra elever “utsätts” för desto viktigare att kunna identifiera språklig stilnivå, att kunna strukturera sina tankar och att kunna analysera vad som sägs på nätet utifrån många kriterier som vi engelsklärare kan hjälpa till att bena ut förutom den hjälp som behövs för att kunna anpassa språket till vad situationen kräver.

Det inkluderande klassrummet förutsätter en lärare som tillämpar positivt pedagogiskt ledarskap och som handleder alla elever på olika nivåer till nya insikter och kunskaper. En datorbaserad plattform, hur omfattande eller välgjord den än är, kan aldrig bidra till inkludering eftersom inkludering förutsätter en relation IRL. Relationer byggs med kommunikation. Datorn bör alltså i klassrummet användas för just kommunikation och inte för passivt lärande framför en skärm.

2 comments on “Kan datorn ersätta läraren? En del skolor verkar vilja pröva tanken.

  1. hanna pohjola
    25 maj, 2012

    Bra där, det är verkligen viktigt med skepsis i den här frågan! Efter tre år av tragglande med distansstudier, (visserligen på högskolenivå) med möten någon gång per termin, inlämning på lärplattform och mailkontakt med lärare, så kan jag bara se detta alternativ som ett komplement, men aldrig någonting som skulle ersätta direkt och mänsklig kontakt och kommunikation. Tror man att distansundervisning är bättre har man inte prövat själv. Den är ett alternativ, när det bästa inte finns till buds, nämligen tillgång riktiga lärare, på plats, här och nu!

  2. hanna pohjola
    25 maj, 2012

    Kanske ska tillägga till min kommentar ovan, att det just är engelska jag studerat på distans och att det verkligen inte är det bästa alternativet för det optimala lärandet i detta ämne.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 25 maj, 2012 by in Kollegialt lärande, Ledarskap, Skoldebatt.
Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: