specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

5 sorters individualisering

Under min första tid som lärare var jag helt säker på att det var bra med individualisering och jag tyckte att det var väldigt bra att fråga varje elev vad var och en tycker om att göra och sedan låta dem göra uppgifter utifrån intresse. Det var individualisering för mig. Problemet var att det tog väldigt mycket tid att ta reda på vad varje elev ville göra och det blev ganska oklart vad syftet var med att de pysslade med något de tyckte var roligt. Att bedöma blev i det närmaste omöjligt, iallafall på ett sätt som blev tydligt för eleven.

Att komma i kontakt med Monika Vinterheds forskning hjälpte mig att utveckla tankarna kring individualisering. Vinterek har forskat fram olika typer av individualisering och kategoriserat dem så här (en något förenklad version):

  • intresseinividualisering
  • hastighetsindividualisering
  • innehållsindividualisering
  • omfångsindividualisering
  • metodindividualisering

Tänker man utifrån Vintereks definition av individualisering blir målbilden viktigast för att kunna anpassa på ett sätt som blir meningsfullt och som leder eleven framåt progressivt. Om målet och syftet är tydligt blir det ju mycket enklare att lista ut vilken sorts individualisering som är vettig för varje elev. Behövs motivationshöjare så är intresse bra att ta fasta på. Behövs en anpassning i uppgiftens omfång eller tidsberäkningen så ordnar vi det.

Elever som har egna datorer i undervisningen kan verkligen utnyttja alla olika sorters individualisering tack vare tekniken. Oftast används just intresse-individualisering och innehålls-individualisering när man jobbar med datorer men jag hoppas att fler får upp ögonen för möjligheter att jobba med datorn även för att individualisera omfång, hastighet och inte minst metoder. Med datorns hjälp kan ju eleven läsa och lyssna samtidigt, skriva kollaborativt med andra för att hjälpa varandra, spela in sig själv istället för att hålla föredrag eller skriva, ändra textstorlek, spela in genomgångar och anteckna samtidigt med appen audionote för att bara nämna några sätt att variera metoder.

Några av mina elever med dyslexi har med framgång använt mindnode som hjälper dem att strukturera tankar i en tankekarta. Självklart kan det göras på papper också men datorn hjälper dem att få till en snyggare stil och ett mer behändigt format. Det är också mindre risk att tappa bort tankekartan när den är sparad i datorn. Tankekartan kan användas som bas för ett muntligt prov när det är att föredra framför ett skriftligt. Det är också ett bra sätt att hjälpa eleven att begränsa sig i en uppgift och ta beslut om vad som är viktigast.

Nästa vecka ska min klass hålla presentationer och en elev spelar in sig själv så att klassen kan se presentationen på datorn. Jag hoppas att det är ett sätt att avdramatisera redovisningen så att eleven så småningom kan stå själv inför en grupp.

Mina exempel ovan slår kanske in öppna dörrar men jag tycker själv att det blir mer strukturerat och tydligt när jag anpassar uppgifter med Vintereks kategorier i bakhuvudet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: